Intelligens inverkar på hur smidigt du kan göra helt vanliga uppgifter på datorn. Och inverkan är större än man förr trott.
– Jag var själv överraskad över hur stark effekten är, säger Antti Oulasvirta, professor i informations- och kommunikationsteknik på Aalto-universitetet.
Förr har man trott att ålder och hur mycket du övat dig på olika program, är de stora faktorerna som gör att vissa är bättre än andra på att använda datorn.
Nu visar en ny studie av Aalto-universitetet och Helsingfors universitet att intelligens också har en stor inverkan.
– Det som var överraskande var att den kognitiva förmågan hade lika stor inverkan som övning, säger Viljami Salmela, professor i psykologi vid Helsingfors universitet.
Ung, snabbtänkt eller tilltro på egen förmåga?
Personer med höga allmänna kognitiva färdigheter, såsom arbetsminne, noggrannhet och förmåga att fatta beslut, klarar sig bättre med datorn.
– Man förstår snabbare vad som behöver göras, var man hittar informationen och vad som är relevant, säger Viljami Salmela.
I studien fick 88 personer i olika åldrar göra uppgifter såsom att installera en programvara, navigera en karta, använda kalkylblad och fylla i formulär.
Men åldern spelar ändå fortfarande stor roll, vilket forskning har visat redan tidigare.
– Unga svarade rätt på fler frågor och gjorde uppgifterna snabbare. De upplevde också mindre mental belastning, säger Viljami Salmela.
Det är första gången som faktiska kunskaper studeras. Förr har undersökningar endast mätt personers upplevda kunskaper.
– Ifall du vet att du tidigare lyckats med något stärks tilltron till din egen förmåga, säger Viljami Salmela.
Du är inte problemet, utan programmet
Det finns en snedvridning i hur program är uppbyggda – det är ofta högutbildade unga personer som prövar programmen, säger Oulasvirta. Den här gruppen avspeglar inte hela befolkningen.
– Resultaten borde inte översättas till att du är dum, utan att programmen är dåligt utformade, säger Oulasvirta.
Förhoppningen är att företag som bygger olika program redan i utvecklingsfasen börjar ta i beaktande att intelligensnivån påverkar hur lätt olika personer kan använda datorprogram.
– Vi håller på att bygga ett samhälle där det digitala gapet mellan människor endast växer, säger Oulasvirta.