Sten, sax, påse ... finansminister Riikka Purras (Sannf) berömda sax vann inte denna gång när kultursektorn ska spara, men ändå kan påsen strypa stora delar av branschen.
Nedskärningarna mot kulturen halverades i årets budgetmangling. Sparkraven minskade från 30 miljoner till 17,4 miljoner euro för kulturens del.
Inom kulturbranschen har man ändå svårt att se budgetmanglingens resultat som en vinst.
– Det känns lite som om vi fått ett presentkort i julklapp i fjol som vi nu har använt, eftersom vi redan gjort upp alla planer för nästa år. Vi har försökt att ansvarsfullt förvalta den gåva vi som statsandelsteater blivit lovade, säger teaterchef Joachim Thibblin på Svenska Teatern.
– Nu tas gåvan ifrån oss och vi måste betala tillbaka med råge.
Han syftar på att teatern redan skrivit kontrakten för nästa års del och gjort upp spelplaner. Svenska Teatern räknar med ett bortfall på 400 000 euro för nästa års del.
– Det här är fruktansvärt. Att omorganisera hela verksamheten med så här kort varsel kan inte ge några besparingar.
Den svenska sidan drabbas dessutom hårdare, eftersom det är dyrare att göra teater på svenska då publikunderlaget, och därmed biljettintäkterna, är mindre, påminner han.
Massarbetslöshet bland frilansare
När teatrarna tvingas spara är frilanskostnaderna det första man börjar skära i. Antti Timonen, ordförande för Finlands skådespelarförbund, som representerar många frilansare, säger att nedskärningarna mot kulturen fortfarande är oproportionellt stora.
– Beslutsfattarna verkar tycka att resultatet efter budgetmanglingen borde ses som en stor vinst för oss. Jag har jättesvårt att se det här på något annat sätt än katastrofalt för kulturbranschen.
– Vi kommer att se en massarbetslöshet bland frilansarna, fortsätter Timonen.
Svenska Yle har tidigare rapporterat om tv-branschens kris och kända skådespelare som har det svårt
Frilansarna kommer också att drabbas inom filmindustrin, där det ännu är osäkert hur omfattande produktionsincitamentet blir. Med stödet kan internationella producenter få tillbaka upp till 25 procent av de kostnader man lagt ner på tv- och filminspelningar i Finland.
Nedskärningarna kommer också att påverka utbudet av inhemska filmer och föreställningar.
Det offentliga stödet behövs för att konstskaparna aldrig kan veta vad som blir en publiksuccé. Nedskärningarna leder till färre beställningar av nya inhemska pjäser, i stället satsar man på säkra kort
Kaisa Paavolainen, vd, Finlands Teatrar
”Som att välja mellan pest och kolera”
Också Kaisa Paavolainen, vd för Finlands teatrar, har svårt att vara nöjd med budgetmanglingens resultat.
Hon är ändå nöjd över att de ansvariga ministrarna inom Undervisnings- och kulturministeriet själva fick bestämma över hur nedskärningarna fördelas. Före budgetmanglingen försökte Purra blanda sig i hur nedskärningarna skulle fördelas.
– Den nedskärning på sju procent som nu riktas mot statsandelsteatrarna är fortfarande oproportionellt stor. I kombination med momshöjningen på biljetterna gör det läget väldigt svårt. Det leder till dyrare biljetter och en risk för konkurser bland våra teatrar, i synnerhet mindre teatrar och regionteatrar.
Paavolainen kan inte ta ställning till om det vore bättre att dra osthyveln jämnt mellan alla aktörer eller hålla några starka, och låta andra gå.
– Det är som att välja mellan pest och kolera.
Purra har tidigare sagt att manmed offentliga medel inte borde stödja sådan verksamhet som inte har en efterfrågan på marknaden.
– Det offentliga stödet behövs för att konstskaparna aldrig kan veta vad som blir en publiksuccé. Nedskärningarna leder till färre beställningar av nya inhemska pjäser, i stället satsar man på säkra kort, säger Paavolainen.
Ljusglimtar finns också
Kaisa Rönkkö är chef för Centret för konstfrämjande Taike, som kanaliserar pengar åt det så kallade fria fältet, där finansieringen är behovsprövad.
Hon påpekar att nedskärningarna sker samtidigt som andra åtgärder som försvårar verksamhetsförutsättningarna inom konst och kultur: momshöjningen, kommunernas kärva situation och att kompensationen för privat kopiering ska skäras ner.
Dessutom behövs strukturella reformer för att förbättra anställningsförhållandena för frilansare, säger hon.
Det som är positivt är att statens konstnärsstipendier och konstnärspensioner just nu inte verkar drabbas av nedskärningar.
Kaisa Rönkkö
Men hon ser också ljusglimtar:
– Det som är positivt är att statens konstnärsstipendier och konstnärspensioner just nu inte verkar drabbas av nedskärningar. De kommer till och med att få en indexhöjning.
– Det finns också ett löfte om en så kallad t&k-finansiering, ett utvecklingsinstrument som Business Finland delar ut till kreativa industrier 2026. Det är något vi inom kultursektorn har väntat på ganska länge.
Rönkkö säger att hon varit lite orolig för att de här nedskärningarna verkar komma som en överraskning för många inom kulturbranschen trots att underskottet i finanserna varit tydligt i flera år.
– Nu frågar man bara vilka konsekvenserna för konstnärer och konstfältet blir. Men vem frågar vilka konsekvenserna för samhället är? Den diskussionen måste vi föra ganska snart.
Vilka blir konsekvenserna, enligt dig?
– Vårt samhälle blir apatiskt, glädjelöst, ointressant, visionslöst, och ingen vill komma hit om vi inte har ett blomstrande kulturliv.
Också museer kan tvingas lägga ned
Också Petra Havu, vd för Finlands Museiförbund, oroar sig för att konsekvenserna av att nedskärningarna i statsandelarna till museerna minskar.
– Det blir mindre personal, högre biljettpriser, kortare öppettider och färre utställningar. Det innebär också att museerna inte kan upprätthålla den nivå av service som publiken nu varit van vid.
– Museerna har varit mer populära än någonsin och nedskärningarna hotar den goda utvecklingen. Det är möjligt att en del museer tvingas lägga ned. Nedskärningarna för år 2026 förfärar mig.