En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
När Gudrun Sandström skulle fylla 99 gick hon ännu ut på egen hand för att handla.
Hon bodde i en hyrd seniorbostad i Helsingfors. Dit hade hon flyttat från sitt eget hem i Evitskog i Kyrkslätt, eftersom kommunen där inte ville bevilja henne någon hemvård.
Efter sin 99-årsdag i augusti 2023 föll Gudrun och slog sig illa.
– Det var blod på golvet och jag undrade vad det var. Jag begrep inte att det kom från mig, säger hon.
Förlorade förmågan att tala
När Gudrun Sandström kom till sjukhuset kunde hon inte prata längre. Det var hennes systerdotter Astrid Nikula som förde hennes talan.
– Hon kunde inte formulera ord alls de första dagarna på sjukhuset. Och sen började hon tala goja. Det var några enstaka ord och bokstäver, A, B, C, säger Astrid.
Gudrun var på sjukhus i tio veckor. Hennes blodvärden var usla.
Astrid bad om att Gudrun skulle få serviceboende med vård dygnet runt. Men de ansvariga på Helsingfors stad tyckte att Gudrun skulle klara sig hemma med hemvård.
De ansåg att hon överlever med hjälp av hemvård
Astrid Nikula, systerdotter
Astrid hade möte efter möte med Helsingfors stad, och hemvården och sjukvården vid HUS skulle också säga sitt.
– Jag gav mig inte. De ansåg att hon överlever med hjälp av hemvård. De verkade inte intresserade av hennes livskvalitet eller om hon kunde kommunicera, bara av att hon inte skulle dö, säger Astrid.
Det dröjde omkring två månader, men slutligen fick Gudrun Sandström ett beslut om serviceboende med vård dygnet runt. Då fick hon köa i ytterligare tre månader för att få platsen.
När Gudrun blev utskriven från sjukhuset bodde hon i seniorbostaden med besök av hemvården.
– Gudrun mådde ännu sämre under väntetiden. Hon hade blivit hospitaliserad på sjukhuset och kunde inte fatta beslut eller ta initiativ. Hon kunde fortfarande inte prata och hörde inte vad hemvårdarna sade, säger Astrid.
Gudrun väntade alltför länge – Helsingfors stad kommer att ändra praxis
Gudrun Sandström väntade två månader för länge på att få platsen på serviceboendet, visar det sig i Svenska Yles granskning. Helsingfors stad har räknat kötiden fel.
Enligt äldreservicelagen borde staden ha ordnat med en plats åt henne inom tre månader från det att ansökan gjordes, inte tre månader från beslutet som kom långt senare.
Biträdande justitieombudsmannen har förra veckan påtalat Birkalands välfärdsområde har tolkat lagen fel på den här punkten. Även flera andra välfärdsområden har begått samma misstag. Enligt äldreservicelagen ska välfärdsområden utan ogrundat dröjsmål ordna med service som har beviljats.
”Vi kommer att korrigera beräkningsmetoden under hösten”, skriver Outi Huida per epost till Svenska Yle. Hon är chef för service- och personalkommunikation vid Social-, hälsovårds- och räddningssektorn inom Helsingfors stad.
”Hur kan det bli påsk när vi inte firat jul än?”
I januari 2024 fick Gudrun Sandström äntligen flytta till Bertahemmets serviceavdelning i Helsingfors. Det hade gått fem månader sedan hon föll.
Efter ett par veckor med vård dygnet runt började hon plötsligt tala igen. Hon har en lucka i minnet för månaderna efter att hon fallit.
– När jag fick höra att de köpte påskblommor, så började jag skratta. Jag sa att vi har ju inte firat jul än, berättar Gudrun.
Astrid Nikula tror att Gudrun for illa av att bo ensam, utan stimulans. Det blev svårt att kommunicera för att hon ser och hör så illa.
– Det hade inte blivit folk av dig om du inte kommit hit. När du hade människor omkring dig och fick god vård vaknade du till liv igen, säger Astrid till Gudrun.
– Det var så underligt, jag kan inte förstå att jag kunde leva på det sättet, att jag ingenting visste och ingenting kunde men ändå levde, svarar Gudrun.
Allt svårare att få vård som är nödvändig
Det allra största problemet inom äldreomsorgen just nu är att äldre inte får den vård och omsorg de skulle behöva. Det säger Marja Jylhä, professor i gerontologi vid Tammerfors universitet.
– Här i Finland har riksdag och regering skurit ner på möjligheterna att få vård dygnet runt i 20 års tid. Nu har välfärdsområdena fattat beslut om att ytterligare minska på vården. Så det förvärrar ett utgångsläge som redan är dåligt.
Det blir välfärdsområdenas främsta uppgift att försöka hålla äldre människor hemma så länge som möjligt för att spara pengar
Marja Jylhä, professor
Argumenten som används handlar ofta om brist på pengar.
– Man skär nu i den vård som är helt nödvändig för de allra äldsta människorna. De flesta välfärdsområden har inte bedömt konsekvenserna av att de minskar tillgången till vård dygnet runt. Akutvården och specialsjukvården blir överbelastade och antalet ambulanstransporter växer. Anhöriga kan få svårt att hinna arbeta om de måste ta hand om de äldre.
Eftersom det har blivit så svårt att komma in på vårdhem är de människor som kommer in där i mycket dålig kondition. Ungefär 90 % har en demenssjukdom.
– Välfärdsområdena arbetar energiskt för att förhindra att människor kommer in på vårdhem. Därför har invånarnas livstid på vårdhem och servicehus förkortats, säger Marja Jylhä.
Antalet finländare som är över 85 år gamla växer och kommer att fördubblas fram till 2040. Jylhä konstaterar att behovet av vård kommer att växa snabbt när de människor som är mycket gamla och som har demenssjukdomar blir flera.
– När man samtidigt skär ner på utbudet av vård, blir andelen människor som behöver vård men inte får tillgång till den bara större, säger Jylhä.
Välfärdsområden bryter mot grundlagen
Grundlagen slår fast att människor ska få nödvändig vård och skydd, säger Jylhä.
– Välfärdsområdena diskuterar om de kortsiktiga budgetlagarna som fastställs av staten är viktigare än grundlagen. Man överväger om antalet vårdplatser ska minskas, eller om man ska följa lagen och erbjuda tillräckligt många vårdplatser.
Enligt Jylhä råder det en arbetskultur inom äldreomsorgen där det blir välfärdsområdenas främsta uppgift att försöka hålla äldre människor hemma så länge som möjligt för att spara pengar.
– Det målet är naturligtvis helt bakvänt, när de i stället borde fundera över hur de kan sköta de äldre så bra som möjligt. säger Jylhä.
Gudrun fyller 100 och festar på Bertahemmet
I augusti 2024 fyller Gudrun Sandström hundra år och Bertahemmet ställer till med en ordentlig fest.
Det är inte alla hundraåringar som mår så bra som Gudrun, säger personalen på hemmet.
– Jag har aldrig varit för firande, säger Gudrun.
Personalen placerar henne vid ett eget bord med ballonger med siffran 100 ovanför.
– Jag ska väl inte vara allena här, säger Gudrun.
Hon lyser upp när Astrid Nikula anländer och sätter sig vid hennes bord. De två står varandra nära.
Två herrar sjunger ”Ljuva flicka tag vår hyllning” men Gudrun hör inget, eftersom de inte sjunger rakt i örat på henne.
Svenska Yle fortsätter att granska äldreomsorgen. Här kan du se Spotlightserien Att åldras i välfärdslandet.
Vi vill höra om dina erfarenheter
Berätta om dina erfarenheter av äldreomsorgen, och av att köa till ett boende.