Ännu för något år sedan varnade ekonomer för att USA och euroområdet riskerar hamna i en djup recession på grund av att man tvingades höja räntorna för att bekämpa inflationen.
Nu har centralbankerna FED i USA och ECB inom euroområdet slutat höja räntorna, men recessionen har i stora drag uteblivit.
Speciellt USA:s starka ekonomi är unik, säger ekonomen Roger Wessman.
– Att FED lyckats bekämpa en inflation som var så hög som den nyss var utan att försätta ekonomin i recession – det kommer jag inte ihåg att skulle ha lyckats någonsin förut.
Hur lyckades de den här gången då?
– Det är många saker som inverkar, men man kan nog säga att de höjde räntorna precis så mycket som det behövdes och inte för mycket. De fick också hjälp utifrån.
Enligt Wessman berodde en stor del av inflationen på yttre faktorer, störningar i världsekonomin och stigande råvarupriser.
– De faktorerna försvann, oberoende av vad centralbanken själv gjorde. Dessutom har invandringen till USA varit överraskande stor vilket har betytt mer arbetskraft. Det i sin tur har hjälpt till att dämpa inflationen, samtidigt som mer arbetskraft också betyder mer produktion och mer tillväxt i ekonomin.
Hur är det i Europa då? Hur väl har ECB lyckats undvika att sätta ekonomin i sank?
– Inte lika bra som i USA. Visserligen har ekonomin inte i genomsnitt gått in i någon djupare recession. Framför allt de sydeuropeiska ekonomierna har gått relativt bra. Däremot har den finska ekonomin gått in i en ganska djup recession. Det här beror bland annat på att vår ekonomi hör till de mest räntekänsliga i Europa.
– Våra hushåll har knutit bostadslånen till korta räntor som genast reagerar när räntorna stiger.
Du varnade för att ECB:s räntehöjningar kan leda till svår recession i en intervju för Svenska Yle för snart två år sedan. Hur ser det ut nu med facit i hand?
– Ekonomin har gått neråt sedan dess. Det har nog varit just så dystert som man hade väntat sig med tanke på ECB:s räntehöjningar.
Nu har ECB börjat sänka styrräntan. I går sänkte man den för andra gången sedan toppen på 4 procent. Hjälper det oss? Kommer räntesänkningarna i rättan tid?
– Det hjälper oss. Just för Finlands del kommer de här sänkningarna inte ett dugg för tidigt. Men precis som det räckte en tid innan räntehöjningarna slog igenom i ekonomin, så tar det en tid innan räntesänkningarna börjar inverka.
Nu kommer det enligt Wessman så småningom vara billigare att ha bolån.
– Det stabiliserar byggbranschen så att den kan ta sig upp från bottnen. Nästa år börjar vår ekonomi sakta sega sig uppåt igen.