”En dag kanske nutiden inte längre är historia”. Det var en kommentar som fälldes då seminariet Historiens maktlösa ordnades på konstmuseet Kiasma i onsdags.
Yttrandet hänvisade till att personer med funktionsnedsättning fortsättningsvis ofta behandlas på ett sätt som vi i framtiden kommer beklaga oss för.
Seminariet på Kiasma är en del av det som kallas den Funkishistoriska månaden, som uppmärksammas nu i september. Funkis är ett begrepp som en del personer med funktionsnedsättning kallar sig själva.
Det är första gången en temamånad för funktionsnedsättningshistoria ordnas i Finland.
Det är inte första gången någon har försökt ta initiativ för en sådan månad men nu har det blivit verklighet. En av initiativtagarna och hen som fick bollen i rullning är Jemina Vainikka Lindholm, museiarbetare och bildkonstnär.
– Det här är viktigt eftersom det gäller marginalhistoria, som på grund av strukturella och samhälleliga skäl har hamnat i historiens skugga, säger Lindholm.
– På det här sättet kan vi lyfta in den här delen av vår historia i vår gemensamma vardag, och göra dem till en del av vår gemensamma historia.
Finlandssvenska inslag
En av deltagarna i seminariet är Ulf Gustafsson, författare, historiker och verksamhetsledare för föreningen Funktionsrätt med ansvar.
Gustafsson säger att funktionsnedsättningshistoria är speciellt intressant ur finlandssvensk synvinkel.
– På tröskeln till nittonhundratalet var det ju Vera Hjelt och Tavaststjerna som grundade vanföreföreningen, och Alexandra Karamzin som grundade Diakonissanstalten. Och de var ju alla finlandssvenskar!
Man har alltid försökt förringa den svaga delen av den starka människan
Ulf Gustafsson
Gustafsson räknar upp flertalet finlandssvenska profiler som en gång i tiden hjälpte till att bygga upp skyddsnäten för personer med funktionsnedsättning.
Historien visar vad som förbättras
Jemina Vainikka Lindholm tycker att historia är ett bra sätt att se vad som har förändrats för personer med funktionsnedsättning genom årtiondena. Det kan ge inspiration till den fortsatta kampen.
– I vissa avseenden har samhället gjort stora framsteg, men det finns alltid arbete kvar att göra. Det här är också frågor som kanske aldrig riktigt blir helt lösta.
Ulf Gustafsson hoppas på att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning förbättras ytterligare i framtiden.
Det dyraste av allt är när andra människor ska bestämma och ta ansvar för andra
Ulf Gustafsson
Och det gäller alla som just nu på grund av funktionsnedsättning av olika slag kan råka ut för diskriminering, oavsett om det handlar om nedsatt hörsel eller svåra rörelsebegränsningar.
Han efterlyser bättre stöd inom till exempel rättsväsendet och förbättrade omständigheter inom självbestämmande och -försörjning.
– Vanligtvis så säger man att vi kostar så mycket. Men pengarna som vi får är väl investerade, då vi kan delta i samhällsverksamheten och och ta ansvar för oss själva, säger Gustafsson.
– För det dyraste av allt är när andra människor ska bestämma och ta ansvar för andra.