Start

Kommentar: Nordens svar på Putins krig är enigare än resten av Natos och Europas

En ovanlig TV-debatt om försvarspolitiken i Norden visar hur lika politikerna i våra länder tänker. Men de svåraste frågorna möts med inövad liturgi.

Espen Barth Eide, Lars Løkke Rasmussen, Pål Jonson ja Anders Adlercreutz.
Från vänster: Espen Barth Eide, Pål Jonson, Lars Løkke Rasmussen och Anders Adlercreutz. Bild: Yle
Journalisten Magnus Swanljung på Svenska Yles nyhetsredaktion.
Magnus SwanljungNordenkorrespondent

Det mest intressanta är kanske debatten i sig. Centrala ministrar från fyra nordiska länder möts i en TV-debatt som sänds i samtliga länder.

Det säger oss att Norden åter står högt i kurs, särskilt i försvars- och säkerhetspolitiken.

Men det visste vi förstås redan.

Och egentligen är det ingen debatt mellan ministrarna eftersom de är överens om allt.

Norges och Danmarks utrikesministrar Espen Barth Eide och Lars Løkke Rasmussen, Sveriges försvarsminister Pål Jonson och Finlands Anders Adlercreutz (här i egenskap av nordisk samarbetsminister, men troligen mest för att han kan svenska) talar med en mun:

Norden fortsätter att trappa upp det ekonomiska och militära stödet till Ukraina utan begränsningar.

Här kan du se den unika debatten som sänds av de nordiska public service-bolagen.

Kritiska frågor får inövade svar

Debatten får liv av experter från de olika länderna som vågar ta ut svängarna och ställa de svåra men relevanta frågorna.

  • Om de nordiska länderna fortsätter mumla i skägget när Ryssland trappar upp sin hybridkrigföring, uppmuntrar vi då inte Ryssland till allt djärvare och farligare operationer? frågar den finländska forskaren Charly Salonius-Pasternak.
  • Varför ger Nordens rikaste land Norge minst stöd till Ukraina? frågar sig den danska journalisten Anna Libak. Hon påminner om att landet tjänar miljarder på de gasleveranser som kommit till efter krigsutbrottet.
  • Och borde man inte börja snegla mot förhandlingsbordet samtidigt som man trappar upp det militära stödet? frågar sig den norska fredsforskaren Frida Stranne. Hon påminner om att stödet från USA och Tyskland blir allt mer osäkert – och om att kriget kanske aldrig fullständigt kan vinnas på slagfältet.

Norden enigare än resten av EU och Nato

Svaret på den sista frågan låter som det brukar i Finland: Det är Ukraina som avgör när det är dags att förhandla om fred. Dessutom är det Ukraina som avgör hur långt in i Ryssland de vill föra krig. Det handlar trots allt om att försvara sig mot Rysslands olagliga anfallskrig.

Här står Norden sällsynt enigt i förhållande till resten av Europa och Nato.

Enligheten tenderar ändå att bli till liturgi som gör experterna frustrerade över politikernas inövade svar.

En del intressanta skillnader lär man sig mellan raderna, som varför Danmark och Norge säger nej till kärnvapen i fredstid, medan Sverige och Finland är vagare.

Men huvudsakligen har alltså de nordiska länderna valt samma väg.

För första gången på 501 år – sedan Kalmarunionen bröt samman – befinner sig länderna nu i samma union, säger Lars Løkke Rasmussen.

En inövad signal på festtalsnivå? Visst. Men om man ändå inte har behov av att argumentera i just det här sällskapet.

På måndagen möts Finlands och Sveriges regeringar till ett ovanligt gemensamt sammanträde i Stockholm. Samtliga ministrar har fått uppmaningen att prioritera mötet och infinna sig i Stockholm.

Också det är en signal.

Nordens svar på Putins krig sänds även på Yle Fem måndag 16.9.2024 kl. 19.52 och i TV1 onsdag 18.9.2024 kl. 22.00.