Kittholmsskogen i Jakobstad är porten till Gamla hamn. På 1700-talet låg stadens hamn här och då fredades skogen. De höga tallarna skyddade både hamnen och staden mot hårda vindar.
Fortfarande är skogen skyddad, och det innebär att den är den äldsta skyddade skogen i Finland. En riktigt trollskog, bara en kilometer från stadens centrum.
Men samtidigt är skogen inget naturskyddsområde och det verkar vara lite oklart hur skogen ska skyddas och tas om hand. Därför lämnade Maria Lunabba (SFP), som även är ordförande för föreningen Gamla hamn, in en motion i ärendet.
– Vårt jobb är att värna om Gamla hamnområdet, och då har vi tittat på Kittholmsskogen och funderat på vad man borde göra för att ta hand om den. Jag tror att man inte gjort något åt den på många år, säger Lunabba.
En skog som engagerar invånarna
Endast den yttersta delen av skogen, som ligger mellan Gamla hamnvägen och den gamla repslagarbanan, gallrades förra året och ingreppet väckte häftig diskussion på sociala medier.
– Den här skogen engagerar, det gör den minsann. Men jag tyckte att det blev bra, man tog främst bort sly så som mindre rönnar. Om man tänker göra något åt den här skogen så väcker det engagemang, för och emot. Vi måste ta hand om skogen på rätt sätt, då blir det bra, säger Lunabba.
I skogen finns en motionsbana och skogsstigar, och Lunabba säger att Kittholmsskogen är Jakobstadsbornas utomhusvardagsrum. Hennes mål är att stadens ska tillsätta en arbetsgrupp som skulle arbeta fram en plan för utvecklingen av Gamla hamnområdet.
– Man gör lite här och där, och allt som görs är bra. Men det finns ingen helhetsplan för området och risken är att vi duttar på här och var. Det är också viktigt att minnas att det här är ett RKY-område, säger Lunabba.
RKY-område betyder byggda kulturmiljöer av riksintresse som skyddats av Museiverket.
– Det är ett jättevackert område nära staden och den undersökning vi gjorde tillsammans med yrkeshögskolan Centria visar att det här är stadsbornas utevardagsrum. Området ska tas om hand men med varsam hand, speciellt den unika skogen med sina höga tallar, säger Maria Lunabba.
Från dagisutflykter till rollatorpromenader
Under Yle Österbottens besök i Kittholmsskogen rör sig människor i alla åldrar längs stigar och motionsbanan. Löpare, cyklande barn i sällskap med en vuxen, äldre personer som promenerar och en skolklass som håller gymnastiklektion i skogen.
Gundel Penttala och väninnan Ingvor Huhtamäki bor alldeles intill Gamla hamn och rör sig i skogen flera gånger i veckan.
– När det blåser är det speciellt bra att promenera här, skogen skyddar från vinden och den är så hälsosam. Dessutom rör sig många människor här, dem måste man ju tala med, så promenaden kan ta rätt lång tid, säger Ingvor Huhtamäki.
– Det här är en pärla. Det är ett måste att ta sig ut hit flera gånger i veckan, säger Gundel Penttala.
För både Penttala och Huhtamäki är det viktigt att skogen bevaras, och speciellt värdefullt är det att människor i alla åldrar rör sig i skogen.
– Den är till för både gamla och unga, från daghemsbarn till löpare, en del går med stavar och andra med rollator. Där lite längre bort finns en bänk där man kan vila benen, det är bra, säger Huhtamäki.
En unik skog med månghundraåriga tallar
Biologen Ralf Wistbacka säger att Kittholmsskogen är unik i sitt slag. Det första fredningsbeslutet togs alltså på 1700-talet, och det betyder att de höga tallarna är flera hundra år gamla.
– På regional nivå är skogen alldeles unik, ingen annanstans hittar man så gamla tallar i likadan mängd. Det är alldeles fantastiskt, speciellt att det är en blandskog i flera skikt gör den ännu mera värdefull, säger Wistbacka.
Den senaste inventeringen visade att det finns flygekorrar i Kittholmsskogen, och flygekorrar är Wistbackas specialområde. Men det är inte bara flygekorrar som trivs i skogen.
– Den senaste inventeringen gjordes 1999, men jag tror att det fortfarande finns flygekorrar här. Men skogen är också en bra livsmiljö för den hotade talltitan, tofsmesen och trädkrypare. Här finns säkert också sällsynta insekter, spindlar bara man skulle kolla lite, säger Wistbacka.
Och det är just på den punkten som det brister, man borde göra en inventering för att veta vilka arter som lever i Kittholmsskogen. Det är både Ralf Wistbacka och miljövårdschef Sofia Zittra-Bärsund eniga om.
– För vår del är det viktigt att skapa ett projekt kring Kittholmsskogen och dess skyddsvärde. Först och främst borde vi göra en inventering för att ta reda på vad som finns i skogen, och baserat på inventeringen sedan ta beslut om eventuella åtgärder, säger Zittra-Bärsund.
En skog som väcker starka känslor
Staden har ansökt om att Kittholmsskogen skulle bli ett Helmi-projekt. Helmi är Miljöministeriets livsmiljöprogram som ska stärka den biologiska mångfalden. Men här fick Jakobstad kalla handen och blev utan projektpengar.
– Vi borde ha fått projektpengar. Vi har till och med haft kontakt med experter på tickor och spindlar som hade ställt upp gratis, bara för att den här skogen är så intressant, säger Wistbacka.
Sofia Zittra-Bärsund är ändå inte förvånad över det negativa beslutet. Från ministeriets sida hade man gjort klart att man helst ville stödja konkreta åtgärder, inte bekosta inventeringar.
Men det är ändå där man måste börja när det gäller just Kittholmsskogen.
– Det är viktigt att börja i rätt ände, så att vi kan ta till vettiga åtgärder. Vi kan inte bara gå in i skogen och börja göra saker utan en inventering som grund, säger Zittra-Bärsund.
Gallringen i den yttersta delen av skogen väckte starka känslor. Det här är något som Zittra-Bärsund är välmedveten om. Oberoende vilka åtgärder man tar till i Kittholmsskogen väcker det åsikter, för och emot, säger Zittra-Bärsund.
– Det är ett jätteviktigt område för stadsborna, både att gå runt i och det är också viktigt för invånarna att bevara den historia som omger platsen. Det är jag fullt medveten om, säger Zittra-Bärsund.
Därför måste beslut om återgärder i Kittholmsskogen vara väl underbyggda med fakta och information, säger Zittra-Bärsund. Eventuella åtgärder behöver också kommuniceras i god tid till invånarna.
”Borde bli ett naturskyddsområde”
Trots att skogen inte blev ett Helmi-projekt kastar miljövårdsbyrån inte yxan i sjön, utan jobbar vidare för att skapa ett projekt och en plan för Kittholmsskogen. Dessutom finns det funderingar om att stärka skogens skydd.
Skogen har ett visst skydd i general- och detaljplanen, säger Zittra-Bärsund. Men den är inget naturskyddsområde.
– Staden är mycket medveten om att man inte kan göra storskaliga ingrepp i skogen. Men det kunde vara intressant att få ett ännu tydligare skydd på just det här området, säger Zittra-Bärsund.
Ralf Wistbacka lyfter fram att skogen är till nytta och glädje både för djur och människor. Att få vandra i en så vacker skog hjälper en att må bra. Wistbacka vill gärna stärka Kittholmsskogens skydd, för att med säkerhet bevara den för kommande generationer.
– Jag anser att skogen borde bli ett miljöskyddsområde. I ett fredningsbeslut kan man ta med de befintliga stigarna och fortfarande fälla träd för att hålla stigarna säkra. Fällda träd kan få ligga kvar i skogen som död ved. I övrigt borde man låta Kittholmsskogen vara ifred, säger Ralf Wistbacka.