Vasabon Gilles Monnet har två patent i sitt namn. Snart kan de bli fem, för tre nya patent väntar som bäst på godkännande.
– Då man jobbar med produktutveckling händer det att man kommer på någonting som ingen annan har gjort tidigare, säger Monnet anspråkslöst.
Gilles Monnets patent gäller olika uppfinningar som tillämpas på motorerna som tillverkas vid Wärtsilä i Vasa.
Det är ofta fråga om små snilleblixtar med praktisk tillämpning. Monnet har till exempel kommit på att modifiera spetsen på en liten gasventil på ett sådant sätt att den blir effektivare.
– Ibland kan ju ett patent vara så enkelt som ett extra hål i någon del. Ibland undrar jag själv om det verkligen kan stämma att ingen har kommit på det här före mig.
Gilles Monnet, 49, är fransman, diplomingenjör och har bott i Vasa i 16 år.
Bakgrund i Formel 1
Han studerade i La Rochelle vid Atlantkusten och skulle redan då ha fått en praktikplats vid Wärtsilä, som har en fabrik i grannstaden Surgères.
I stället valde Monnet forskningscentret Argonne utanför Chicago i USA. Det är arbetsplats för 4000 forskare, och då Monnet var där forskade han i hybridbilars kraftöverföring.
– Toyota Prius hade kommit ut på marknaden i USA 1997 och det forskades väldigt mycket i de här sakerna, säger Monnet.
Terrorattackerna i USA den 11 september 2001 förändrade ändå stämningen över tid i USA. Monnets finska fru började började få problem med att förlänga sitt visum.
Monnet fick höra om ett intressant jobb i Köln i Tyskland - Toyotas Formel 1-stall söker ingenjörer, och år 2004 blev han anställd.
Toyotas formel 1-stall hade stora resurser. Om ingenjörerna ville ha något, fick de det. I gengäld krävde ledningen resultat och trycket var hårt.
Formel 1 är motorsportens skyltfönster och galascen. För publiken är det fart och glamour, för ingenjörerna är det ett ständigt förbättringsarbete.
– Vardagen var ganska långt från glamour. Det är ett väldigt intensivt arbete, där var och en fokuserar på sin egna väldigt smala del av helheten. Det var väldigt hierarkiskt, teamet måste ledas som en armé, säger Monnet.
Gilles Monnet jobbade med F1-bilens styrsystem. Han studerade insamlad data och simulerade förändringar, vilka sedan testas på bana.
– Det blev mycket resor. På vintern åkte vi till exempel till Spanien för att testa. Två bilar och en reserv med långtradare och 70 personer i flygplan. I fyra dagar testade vi bilarna och mätte allt tänkbart.
Under Monnets fyra år på Toyota hette förarna Ralf Schumacher, Jarno Trulli, Olivier Panis och Ricardo Zonta. Även om Toyota aldrig nådde upp till det allra högsta kastet i F1 var de superstjärnor.
– Förstås var de stjärnor, men i vardagen helt vanliga människor. Vi arbetade mycket tillsammans. Deras jobb var att köra, så vid testerna dök de alltid upp sist, de körde vad de skulle köra och därefter diskuterade vi.
Finland kallar
År 2008 började det räcka med formel 1 för Gilles Monnet. De ständiga resorna och pressen började kännas av, då familjen vid det här laget också bestod av två barn. På Toyota hade Monnet en kollega som tidigare jobbat på Wärtsilä. Finland och Vasa blev aktuellt.
Wärtsilä är en industrijätte och hör till de tio mest värdefulla företagen i Finland. Bolaget har inga synliga konsumentprodukter som Kones hissar, Fiskars saxar eller Polars aktivitetsklockor. Däremot är företaget i världstoppen när det gäller motorer för fartyg och kraftverk.
Wärtsilä har redan i många år jobbat med att få motorerna att fungera med olika typer av bränslen.
Det är klimatförändringen som ligger bakom det. Världen är på väg bort från fossila bränslen, men vad som ska ersätta oljan är inte säkert ännu. Därför måste motorerna vara flexibla. I det arbetet har Gilles Monnet varit delaktig under hela sin karriär på Wärtsilä.
Det handlar om att få motorerna att fungera med många olika bränslen, om det så är väte, metanol eller ammoniak. Det här kallas fuel flexibility, bränsleflexibilitet.
– Vi lever i väldigt spännande tider. Man måste lära sig nya saker hela tiden. Då kunden köper en motor idag måste den kunna fungera också om 30 år med de bränslen som används då.
Motorerna levereras över hela världen. Gilles Monnets nästa arbetsresa går till Amerikanska Jungfruöarna i Karibien för att leverera motorer till ett kraftverk.
För Wärtsilä är patenten, till exempel Monnets, ett tecken på att man är föregångare.
Patenten ger en tidsbestämd ensamrätt för en viss innovation på ett bestämt marknadsområde. Det här kan också ge ett finansiellt försprång - den som har fler patent kan tjäna mera pengar.
Och då man jobbar med innovation innebär det också att patenten droppar in i en strid ström. Wärtsiläs forsknings- och utvecklingsdirektör Juha Kytölä säger att bolaget på sina huvudmarknader har omkring 2500 olika patent som skyddar deras lösningar.
Wärtsilä är ett väldigt internationellt företag. Bara i Finland har de anställda 55 olika nationaliteter. Det är en fördel, säger Gilles Monnet.
– Det räcker inte att man bara sammanför människor med olika bakgrund. Men då man gör det i en miljö som stöder innovationer är det fantastiskt.
Trivs, trots ärtsoppa
Han berömmer atmosfären i bolaget och lyfter fram teamarbetet. Stora delar av hans patent har också fötts i teamet.
Det är torsdag, och också i Wärtsiläs personalmatsal är det ärtsoppa och pannkaka på menyn.
– Då jag flyttade till Finland tog jag många gånger bara pannkaka och kanske någon annan soppa, skrattar Monnet.
Men numera får man också i Vasa riktiga croissanter, inte bara finska ”kroissanter”, som Monnet uttrycker det.
Vasa är generellt ett bra ställe för invandrare. Under 2000-talet har andelen invånare som talar något annat språk än finska eller svenska stigit till över tio procent.
Gilles Monnet har också blivit mera finsk. Ett av hans barn spelar ishockey, och matchresorna bestämmer veckoslutsprogrammet. Monnet behärskar också en finsk spetskompetens, nämligen sarkastisk humor.
– Det var inte bara på grund av klimatet jag flyttade hit!
Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel ”F1-insinööri Gilles Monnet muutti Suomeen ja on tehnyt Wärtsilälle tukun keksintöjä – ”En muuttanut vain ilmaston takia”, skribent på finska är Janne Toivonen.