Finlands Bank, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT och Näringslivets forskningsinstitut (Etla) har alla gett ut färska prognoser om hur ekonomin växer i år och de två kommande åren.
Siffrorna skiljer lite på decimalen, men bruttonationalprodukten (bnp) ser ut att växa med en dryg procent nästa år.
På Aktia säger chefsekonom Lasse Corin att de färska prognoserna i stort sett följer den prognos Aktia kom med tidigare. Banken hade räknat med en kraftigare tillväxt nästa år och i stället långsammare 2026, men den stora bilden landar på samma sätt.
– Den stora utmaningen är att det egentligen bara är en återhämtning efter lågkonjunkturen vi ser. De grundläggande utmaningarna vi har i ekonomin försvinner ju ingenstans.
Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, säger att prognoserna är ganska i linje med bankens egna prognoser.
– Man kan hoppas att prognoserna stämmer och att vi går mot det bättre, säger von Gerich.
Han konstaterar ändå att chocken i ekonomin var stor och att det tar en stund att återhämta sig.
Tillväxten ser bra ut på längre sikt, men eftersom vi kommer från en svacka skulle ekonomerna gärna se en snabbare tillväxt, säger von Gerich.
Tillväxten påverkas av omvärlden
Finlands ekonomi vilar på många ben och de är alla viktiga på sitt sätt, säger Jan von Gerich.
Det handlar om bostadsmarknaden, byggandet, konsumtionen. Det allra viktigaste för Finland är ändå vad som händer i omvärlden. Och särskilt den amerikanska marknaden, säger von Gerich.
Just nu räknar von Gerich med en svacka i den amerikanska ekonomin, men det finns också mer pessimistiska prognoser. Går det illa på den marknaden så påverkar det också Finland.
Också politiken är ett frågetecken.
– Vad händer om Donald Trump vinner? Då är risken att relationen till Kina blir sämre och att man har ett nytt handelskrig där. Om de internationella relationerna blir sämre på en bredare skala så påverkar det den internationella handeln och det skulle inte vara bra för Finland.
Lasse Corin riktar också han blickarna mot utlandet och gör jämförelser med de nordiska länderna där man har ett klart överskott i bytesbalansen.
– De säljer mer utomlands än vad de köper från utlandet. Det skapar förmögenhet och arbete.
En annan jämförelse är också i hur man investerar i Finland. Här investerar man mindre i produktionsanläggningar, forskning och utveckling samt it, än vad man gör i andra nordiska länder, säger Corin.
Nu talar man inte längre om de tre miljarder i besparingar som reformen skulle ha med sig
Lasse Corin om social- och hälsovårdsreformen
Regeringen har gett vissa stöd till investeringar, men det räcker inte, säger han.
Han vill se en kulturändring i hur vi förhåller oss till företagande. Han säger att vi här är väldigt rädda för konkurser, vilket gör att vi inte riktigt vågar satsa. Och det är ett problem.
– Det upplevs som en skam att man har ett företag och att man har upplevt konkurs. Man borde i stället se det som en lärdom för företagaren. Det är i sig inget konstigt, man försöker och så misslyckades man. Det hör till.
Segt inom offentliga sektorn
Jan von Gerich säger att den privata sektorn ser ut att börja växa, men på den offentliga sektorn går det långsamt.
Sparåtgärderna regeringen tar till är nödvändiga, men de bromsar samtidigt tillväxten inom den offentliga sektorn, säger han.
– De behövs och man kan inte skjuta upp det för evigt. Det måste göras, men de närmaste åren är det en broms för tillväxten.
Också Lasse Corin lyfter fram som utmaning att tillväxten är lite för långsam när det gäller den offentliga sektorns skuldsättning och underskott.
Det åtgärder regeringen har gjort för att spara på den offentliga sektorn och de åtgärder som har gjorts syns först i slutet av 2025 och 2026.
Lasse Corin säger också att en utmaning är social- och hälsovårdsreformen som inte har levt upp till förväntningarna.
– Nu talar man inte längre om de tre miljarder i besparingar som reformen skulle ha med sig.
För att klara vårdekonomin måste vi antingen höja skatterna eller göra större nedskärningar, konstaterar Corin.
Potential i sysselsättningen
Prognoserna för arbetslösheten pekar på en nedåtgående trend, men inte heller här är stora förändringar att vänta. Siffrorna rör sig kring 8 procent, någon lite över, någon lite under.
Lasse Corin säger att arbetskraftsinvandring är en lösning samt att bättre använda den äldre befolkningen i arbetet.
– I sysselsättningen av personer som är mellan 65 och 74 år gamla, där ligger vi klart efter övriga nordiska länder, säger han.
Corin konstaterar att undersökningar visar att en stor mängd pensionärer vill jobba och att de utgör en erfaren grupp med många färdigheter.
– Frågan är hur vi kan utnyttja den här potentialen bättre. Det är en kulturell utmaning också: Man förhåller sig för negativt till äldre personer i arbetskraften, säger Corin.
Också Jan von Gerich konstaterar att det dröjer ett tag innan sysselsättningen blir bättre.
– En annan risk är om det händer något med inflationen inom euroområdet så att räntorna sjunker ännu långsammare än väntat.
von Gerich lyfter också upp arbetsmarknadsläget och risken för nya strejker som man kan hoppas att inte blir av.
– Men de är risker som vi måste följa.
– Det är säkert för mycket att förvänta sig en lugn höst, men om vi kunde undvika större strejker eller hot skulle det vara bra för ekonomin, säger Jan von Gerich.