I år firar Åbo Akademi 50 år i Vasa. Samtidigt firar lärarutbildningen i slöjd samt forskning i slöjdvetenskap också 50 år.
Det passar med andra ord väldigt bra att den internationella konferensen i slöjdvetenskap går av stapeln i Åbo Akademi i Vasa i år. Konferensen ordnas vartannat, ibland vart tredje år, och det är 25 år sedan Vasa senast var värd för konferensen.
– Vi är glada att våra nordiska vänner är här, men också att våra studerande har möjligheten att komma med under de här dagarna och träffa många av de forskarna vars texter de läser och tar del av i våra kurser. Det är ett ypperligt fantastiskt tillfälle och en engångshändelse att få ta del av en nordisk slöjdforskningskonferens. Det händer typ vart tjugofemte år här i Vasa, säger professor Mia Porko-Hudd.
Det var på 1980-talet som konferensen första gången ordnades som ett samarbete mellan de nordiska länderna. Samarbetet är ännu idag en stor del i Åbo Akademis slöjdverksamhet.
Konferensen pågår på Åbo Akademi i Vasa mellan onsdag och fredag. Det är ungefär 130 personer som deltar varav de flesta kommer från Norden, men det finns också deltagare från Lettland, USA och Grönland.
– Vi är super stolta att kunna ha dem här under de här dagarna. Det är ett gäng där alla identifierar samma utmaningar och alla ser samma glädjeämnen. Vi delar forskning, resultat, utvecklingsarbete och så vidare, säger universitetslektor Juha Hartvik.
Temat för konferensen är AI make slöjd. AI kan stå både för I (jag på engelska) eller för artificiellt intelligens. Make (göra på engelska) står för att göra något i material och hur det klassiska slöjdandet ser ut. Slöjd står för att det är ett pedagogiskt ämne i nordiska länder.
Vi backar tillbaka till det första ordet, AI. Hur passar AI och slöjd ihop?
– Vi är inte sakkunniga inom det, men vi vill lyfta frågan för att det ska börja funderas mer om AI och slöjd, säger Hartvik.
Hartvik säger också att det pratas mycket om hot och fusk i samband med AI, men att AI också kan vara en inspirationskälla.
– Det kan vara ett planeringsstöd och stöd när man söker information. Jag skulle säga att det eventuellt blir en kreativ språngbräda i stället för ett litet hot.
Norden är unikt när det kommer till slöjd
Även om konferensen är internationell ligger fokuset på Norden och nordisk slöjd.
– Vår styrka är att skolämnet slöjd finns i lite olika former i Norden, men ideologin och upplägget är ganska lika. Styrkan bor i Norden, men det finns också ringar på vattnet, säger Juha Hartvik.
Norden är unikt när det kommer till slöjd. Slöjd är nämligen inte ett obligatoriskt skolämne i andra länder i världen.
– Vi har bibehålligt den här traditionen medan den i andra länder i världen kanske har tagits helt bort. Eller så har den övergått mera till en design och teknologi där det blir mycket fokus på planering och formgivning istället för på det konkreta görandet. I Norden har vi kvar att barnen och ungdomarna faktiskt gör saker av konkreta material och får materialiteten av den fysiska värld som vi lever i, säger Mia Porko-Hudd.
– Det som är väldigt centralt när vi pratar om skolan som en allmänbildande institution är att vi är väldigt måna om att utveckla och förnya. De som växer upp idag ska få bredden av bildningsinnehåll och av alla impulser. Vi tror stenhårt på att det vi lär oss i slöjdsalen också har sådana effekter som flyttar över till det mer allmänna planet. Vi gör till exempel saker där vi utvecklar vår finmotorik, och den försvinner ju inte när vi går ut ur klassrummet, säger Hartvik.
Slöjd betyder att man är påhittig och händig
Ordet slöjd är fornnordiska, men trots att det är ett gammalt ord så berättar Mia Porko-Hudd att man är mån om att behålla ordet.
– Då det har blåst nya vindar om att ändra namnet på skolämnet så tycker vi att det fornnordiska ordet slöjd, som står för bland annat att vara händig och kreativ och flink och påhittig, är väldigt bra att ha.
Juha Hartvik nickar instämmande.
– Där kan man också konstatera att i våra österbottniska dialekter så finns ordet slöjd med en annan touch, nämligen slögt. Det kan låta lite negativt, men när vi byggde hus så var det en Malaxbo från mina hemtrakter som sa ”ja, ni är nog som slög ni”. Det betydde helt enkelt att vi är kunniga, så kanske det är ett ord vi borde återinföra aktivare, säger Hartvik och skrattar.
Och att återinföra ordet slöjd aktivare är något som man gör i Colorado, USA.
– På konferensen på fredag har vi två innovatörer från Colorado som har tagit den nordiska slöjdtraditionen och försöker återuppliva den i skolor i Colorado. Där kallar de det för slöyd, så den nordiska slöjden lever vidare ute i världen, säger Porko-Hudd.