Under sommaren och hösten har det skett flera uppmärksammade våldsdåd runt om i landet. Knivhuggningar och skjutningar, bland annat i Tammerfors, Vanda och Uleåborg.
Gemensamt för många av de fall som fått mest uppmärksamhet är att de skett på öppen gata, ute bland folk.
Det kan skapa en känsla av att våldet ökat så mycket att det nu spritt sig överallt.
Och slutet av sommaren, särskilt september, sticker ut i statistiken. Mellan juli och september skedde det fyra gånger så många brott mot liv och hälsa som under samma period i fjol.
Men som helhet ökar inte våldet, tvärtom. Enligt Statistikcentralens senaste brottsstatistik minskade antalet brott mot liv och hälsa under perioden januari-september 2024 med 3,3 procent jämfört med samma period i fjol.
Ny generation tar över
Universitetslektor Matti Näsi från Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet säger att en av orsakerna till att våldet blivit synligare är att det ändrat form i samband med vad som kan kallas en generationsväxling.
Mycket av våldet i vårt samhälle har berott – och beror fortfarande – på rusmedel.
Tidigare var alkoholiserade män typiskt både offer och gärningsman och brottet skedde i privata bostäder, utom synhåll för allmänheten. Det har enligt Näsi ändrats.
– Den generationen är borta. De och de brott de begick håller på att ersättas av en yngre generation, säger Näsi.
Tidigare var en större del av förövarna under 30 år påverkade av enbart alkohol. Under de senaste 20 åren har den andelen minskat betydligt och andelen som är påverkad av droger eller både droger och alkohol har ökat.
Polisen uppskattar att närmare hälften av de unga som begår brott mot liv har problem med drogmissbruk. För förövare över 30 är motsvarande andel en fjärdedel.
Det är unga personer som hamnat snett och trots sina unga år hunnit samla på sig många olika problem, inklusive blandmissbruk. De tillbringar mycket av sin tid ute på mer offentliga platser och därför begår de också sina brott där.
Resurser borde riktas mer systematiskt
Missbruk av rusmedel är inget nytt för Finland, men missbruket börjar i allt yngre ålder och är ett gravare blandmissbruk än tidigare.
Näsi ser ett möjligt samband mellan pandemin och ökningen vi har nu. Unga som enligt honom befann sig ”på kanten” trillade över den.
Bland annat regeringen talar om strängare straff och mer resurser för polisen.
Näsi säger att åtgärder ändå måste ses i ett större sammanhang.
– Får polisen mer pengar blir deras verksamhet effektivare och de löser fler brott. Men om domstolarna och fängelserna har samma resurser som tidigare så flyttar bara problemet på sig.
Allra bäst skulle det vara att satsa resurser på att bryta de nedåtgående spiralerna i ett tidigt skede. Då skulle man undvika mänskligt lidande för offer, förövarnas närmaste och förövarna själva.
För allt detta medför också kostnader för samhället.
Det är svårt att räkna ut och påvisa summor för det här, vilket kan göra det svårt att få finansiering för motverkande verksamhet.
Det är också svårt att få fakta om vad som fungerar och vad som inte gör det eftersom finansiering och verksamhet i så stor utsträckning är projektbaserade.
Allmänheten behöver inte vara rädd
Näsi säger att det inte finns anledning att måla upp hotbilder eller att allmänheten behöver gå omkring och vara rädda.
Fallen som väckt så mycket uppmärksamhet är kopplade till två olika fenomen, dels missbruksrelaterade fall och dels några allvarliga fall av närståendevåld med drag av hedersvåld inom den romska minoriteten.
Fast våldet finns mer synligt bland oss på gator och torg bedömer Näsi att risken för utomstående är väldigt liten.
Våldet riktas främst mot dem som förövaren redan har en koppling till, inom den egna gruppen.