Start

Lär känna tecknen på demens – expertens råd kan hjälpa

Det finns över 150 000 personer med demenssjukdom i Finland och 23 000 personer diagnostiseras årligen med någon demenssjukdom.

Äldre person håller en vuxen man i hand.
Bildsättningsbild. Det sociala stödet är viktigt då någon drabbas av en minnessjukdom. Bild: Jarkko Riikonen / Yle

Marianne Blåberg är minnesskötare vid Egentliga Finlands välfärdsområde och hon finns till för den som drabbas av en demenssjukdom. Hon ringer upp patienten efter att läkaren gett diagnosen och träffar patienter vid ett senare tillfälle för att svara på frågor. Enligt henne är den främsta känslan ofta oro.

– Patienterna är väldigt oroliga över hur det ska bli, hur länge det ska ta. Det svåraste är ofta att acceptera diagnosen, patienterna ställer ofta frågan om varför just de fått diagnosen och vad som kan ha gett upphov till en demenssjukdom, säger Blåberg.

En leende kvinna i glasögon ser mot kameran. Hon sitter i ett kontor vid datorn.
”Man måste glömma bort saker för att komma ihåg dem igen”, säger Marianne Blåberg Bild: Ellen Ijäs / Yle

Med demenssjukdom avses en sjukdom som försämrar minnet och andra kognitiva funktioner. Demenssjukdomar beror i allmänhet på samverkan mellan levnadsvanor och genetiska faktorer.

– Man kan ha gjort allt rätt men du kan ändå få en demenssjukdom. Du kan insjukna även om du följer råden om kost, motion och hjärngymnastik.

Vi människor glömmer ofta det ena och det andra men det behöver inte betyda att man drabbats av en demenssjukdom. Men då det har pågått en längre tid är det viktigt att man kollar upp vad det kan bero på.

Enligt Blåberg är en indikator för demenssjukdom då personen i fråga börjar ha svårt med att lära sig nya saker.

– Det är viktigt att utreda om det handlar om en demenssjukdom då det blir svårare med inlärning av nya saker och om det blir svårare att följa instruktioner. Ju tidigare man tar reda på vad det beror på desto snabbare upptäcker man en möjlig demenssjukdom.

”Var ödmjuk och förstående”

Att minnet blir sämre och att man blir långsammare är en del av att åldras säger Blåberg.

– Men då det börjar irritera och om andra påpekar att man börjat glömma saker kan det vara bra att göra ett minnestest. Man får ta ett test utan att gå via en läkare och så kanske det blir en uppföljning senare för att se om situationen förändrats.

Ingen demenssjukdom är den andra lik.

– En del kan tappa orden, inte få fram det man vill säga medan den andra kan ha svårt att hitta till olika platser.

Ifall man börjar misstänka att man själv drabbats av en demenssjukdom är första steget enligt Blåberg att diskutera med närstående. Problemet är ofta att en del är rädda för att bli undersökta.

– De vill inte acceptera det, en demenssjukdom är obotbar.

Kvinna gör korsord.
Hjärngymnastik kan hjälpa till att motverka demenssjukdomar. Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Om man som närstående misstänker en demenssjukdom är det viktigaste enligt Blåberg att vara empatisk.

– Närma dig ämnet väldigt försiktigt, följ med situationen en längre tid och diskutera frågan lugnt och sakligt. Förklara till personen varför det skulle vara bra att göra en utredning och förmedla att det är för personens eget bästa man för fram ärendet.

Vad är det viktigaste att komma ihåg då man bemöter någon med en demenssjukdom?

– Att man ska bemöta personen helt vanligt. Inte något avvikande, var ödmjuk och förstående. Försök att inte ifrågasätta saker och ting under en diskussion och påpeka inte om personen repeterar något under en längre diskussion.