Skogsbränder är ett gissel som länderna i Amazonasområdet kämpar med varje år. Men i år har bränderna varit ovanligt stora och orsakat ovanligt mycket förstörelse.
En rekordstor mängd mark har redan brunnit i Brasilien i år. Kring tolv miljoner hektar har förstörts mellan januari och augusti enligt MapBiomas, en brasiliansk webbplats som övervakar bränder.
Också i Bolivia, Peru, Venezuela, Colombia och Guyana har antalet bränder varit rekordhögt i år.
Skogsbrandssäsongen, som vanligtvis inträffar från augusti till oktober, har också blivit längre och sträcker sig nu över sex månader.
Människan orsakar bränder
Det är främst människan som orsakar bränderna. Bland annat jordbrukare som röjer mark för sojaplantager och boskap, säger Maija Kaukonen, internationell skogsexpert på Världsnaturfonden WWF i Finland.
– Människan är huvudorsaken här eftersom elden och skogsbränderna inte startar av sig själva, särskilt inte i en sådan miljö, säger Kaukonen.
– Elden används vårdslöst och ovarsamt och i kombination med nuvarande förhållande, torka och brist på regn och fukt, sprids bränderna med starka vindar.
Extrem torka och avskogning är orsaken till att skogsbränderna sprider sig så snabbt och på så stora områden.
Amazonas upplever just nu den värsta torkan som någonsin har registrerats. Vattennivåerna i floderna i Amazonasbäckenet har sjunkit till historiskt låga nivåer och i vissa fall har flodbäddar som tidigare var farbara vattenvägar torkat ut.
– Man måste komma ihåg att Amazonas inte bara är skog, utan också stora områden med vatten och floder, våtmarker och gräsmarker, säger Maija Kaukonen vid WWF.
– Bränderna är särskilt skadliga för de här vattenområdena och torkan tillsammans med bränderna har i år varit mycket svåra för vattensystemen.
Amazonas kommer att förändras kraftigt om trenden fortsätter
Det är klimatförändringen som eldar på torkan. Högre temperaturer gör torkan mer intensiv, samtidigt som mängden nederbörd minskar när träd huggs ner.
Amazonas producerar över hälften av sin egen nederbörd genom att vatten avdunstar från träden och sedan faller ner som regn. Om träden huggs eller brinner ner minskar därför också nederbörden.
Väderfenomenet El Niño har bidragit till torkan, men enligt forskare har det inte haft en lika stor inverkan som klimatförändringen.
Faktum är att Amazonas antagligen kommer att förändras kraftigt om trenden med torka och bränder fortsätter.
– Bränder är inte naturliga i rengskogar, säger Maija Kaukonen vid WWF. Det visar att ekosystemet redan har förändrats på grund av torkan och skogens förfall.
Träden i Amazonas har en mycket tunn bark, så också en liten brand kan döda dem.
Enligt nya studier har skogen på vissa platser i Amazonas skadats så mycket av torka, avskogning och bränder att den inte längre återhämtar sig.
Och det här påverkar skogens förmåga att binda koldioxid.
Viktigt vapen i kampen mot klimatförändringen
Amazonas regnskog, som är hem till tio procent av jordens arter, är ett viktigt vapen i kampen mot klimatförändringen.
Regnskogen spelar en avgörande roll i att reglera det globala klimatet. Skogen binder en fjärdedel av all koldioxid i världen.
När skogen skövlas eller brinner frigörs enorma mängder koldioxid. Och när träden inte återhämtar sig och växer upp igen blir mängden koldioxid som Amazonas binder allt mindre.
Forskning har visat att delar av sydöstra Amazonas, som har utsatts för storskalig avskogning, bränder och torka, redan har börjat släppa ut mer koldioxid än de suger upp.
Enligt forskning, som har presenterats i den vetenskapliga tidskriften Nature (bakom betalmur), läckte Amazonas mellan åren 2010 och 2018 16,6 miljarder ton koldioxid medan skogen lagrade bara 13,9 miljarder ton.
Enligt studien, som gjordes med hjälp av satellitbilder, betyder det att Amazonas under de senaste tio åren har läckt 20 procent mer koldioxid än vad som har bundits i träd och mark.
– Det är naturligtvis allvarligt, säger Maija Kaukonen vid WWF. Det påverkar klimatförändringen och våra ansträngningar att bromsa den.
– Det finns uppskattningar om att vi inte kommer att nå våra klimatmål om vi inte kan kontrollera Amazonas förfall samt andra viktiga skogsområden på jorden.
Amazonas kan förvandlas till savann
Forskare har redan en längre tid varnat för att Amazonas kan förvandlas från djungel till torr savann när träden försvinner och inte längre växer upp på nytt.
Studier visar att träden mår allt sämre och återhämtar sig allt långsammare efter torrperioder och bränder. Andelen träd som trivs i torr skog bli större och de ersätter träd som kräver fuktiga miljöer för att trivas.
Enligt forskare vid universitetet i Oxford mår också intakt skog i Amazonas sämre än tidigare på grund av klimatförändringen och jordbrukets påverkan.
– När skogen försvinner helt eller delvis blir nästa vegetations- och ekosystem mer savannlikt med gräs och kanske några träd, säger Maija Kaukonen vid WWF.
Om hela eller delar av Amazonas regnskog kollapsade och skogens ekosystem ändrades, skulle motsvarande flera års globala utsläpp släppas ut i atmosfären.
Amazonas lagrar en mängd koldioxid som motsvarar 15–20 års globala utsläpp.
Och eftersom träden i Amazonas pumpar ut enorma mängder vatten i atmosfären kan det bli störningar i globala regnmönster och temperaturer om träden försvinner.
– Det är möjligt att det på vissa ställen i Amazonas går att förbättra situationen och åtminstone lokalt återinföra vegetation för att mildra effekterna, säger Maija Kaukonen, internationell skogsexpert på WWF i Finland.
– Men takten på förändringarna är verkligen snabb och skogsbränderna har förvärrat situationen de senaste åren.
Regnskogen kan vara nära en brytpunkt
Forskare har uppskattat gränserna för vad regnskogen skulle kunna tåla när det gäller olika hot.
Den globala uppvärmningen får inte överstiga 1,5 grader, avskogningen bör hållas under tio procent av det ursprungliga skogstäcket och den årliga torrperioden får inte överstiga fem månader.
För att uppnå det här måste världens länder inte bara stoppa koldioxdiutsläppen och avskogningen utan också återställa minst fem procent av regnskogen.
Om man går över de här trösklarna kan regnskogens ekosystem i värsta fall kollapsa.
Enligt forskning kan Amazonas stå inför det här redan år 2050. Forskare uppskattar att upp till hälften av Amazonas kunde förvandlas till savann eller andra svagare ekosystem.
– Ja då skulle utsläppen naturligtvis öka eftersom de inte längre binds på samma sätt i den nya vegetationen som dominerar, säger Maija Kaukonen vid WWF.
– Då måste våra utsläppsmodeller uppdateras och åtgärderna mot klimatförändringen omvärderas.
Källor: WWF, Greenpeace, New York Times, Reuters, abcNews, The bureau of investigative journalism, Rainforest Foundation, AFP, Nature, Meteorologiska världsorganisationen