Det är Social- och hälsoorganisationernas understödscentral, Stea, som bereder understödsförslagen för ministeriet.
Totalt ska stöden minska med nästan 80 miljoner jämfört med i år och enligt organisationschef Toni Sjöblom på Föreningen Österbottens föreningar betyder det att drygt 20 procent av finansieringen faller bort.
– När man tänker att vår målsättning är att på något sätt producera hälsa och välfärd för befolkningen i Österbotten så betyder det här mindre välfärd och mindre hälsa för invånarna, människorna här hos oss, säger Sjöblom.
Enligt Sjöblom ger en investerad euro i social- och hälsovårdssektorn sex euro tillbaka i inbesparade kostnader senare.
– Så det är ju ett dumt sätt att spara. Man sparar egentligen ingenting på det här, utan det här kommer att innebära mera kostnader i slutändan. Så det här är väldigt kortsiktigt.
Många anhöriga insjuknar själv
En av föreningarna som drabbas av nedskärningarna är Finfami Österbotten som är en anhörigförening som arbetar med anhörigas välmående när en närstående har problem med psykisk ohälsa.
Finfami Österbottens verksamhetsledare Leena Pakkanen berättar att nästan hela föreningens finansiering kommer från staten via Stea och hur verksamheten ska se ut i framtiden vet man ännu inte.
– Som det ser ut nu kanske vi får fortsätta med verksamheten som vi har nu ännu ett år, så vi har ett år på oss att fundera på saken, säger Pakkanen.
Finfami erbjuder kostnadsfria stödsamtal, samtalsgrupper, utbildningar för de anhöriga, föreläsningar och olika utfärder. Just nu har de sex anställda i Vasa och Karleby och enligt Pakkanen betyder besparingen åtminstone att personalen behöver minska med två personer.
Om du målar upp ett värsta scenario, vad skulle det kunna vara?
– Vi har verksamhet för alla åldrar, vi har också ungdomsverksamhet, olika chattar och annat, vi måste se vilka saker vi måste börja spara på.
Enligt Leena Pakkanen finns det inte någon som erbjuder samma stöd som Finfami.
– Det är en stor sak när någon i familjen insjuknar och det blir en kris för hela familjen och hela familjen behöver stöd. Utan stöd brukar man räkna att 46 procent av de anhöriga riskerar att insjukna själva. Så i framtiden kan det hända att det är två stycken som behöver vård för psykisk ohälsa istället för en i familjen.
Pakkanen tycker inte att föreningarna inom social- och hälsovård är rätt ställe att spara på.
– Vi pratar också om hur mycket mental ohälsa ökar, så det här gör att det kommer att bli mera och vi kommer behöva mera resurser.
Längre köer och färre samtal
En annan förening som får en stor del av sin finansiering via Stea är Mieli, Psykisk Hälsa Österbotten som arbetar med psykisk hälsa, erbjuder krishjälp och förebygger psykisk ohälsa.
Direktör Anne Salovaara-Kero berättar att 80 procent av Mielis finansiering kommer via Stea och om 20 procent av den försvinner innebär det stora besparingar för föreningen.
– Värsta scenario är att hundra människor färre får hjälp via samtal, stöd och kristelefoner. Vi kan inte svara på lika många samtal som vi har gjort, samma med chatten och grupperna. Det är väldigt många människor som blir utan den hjälp och stöd som vi erbjuder, säger Salovaara-Kero.
Salovaara-Kero berättar att det är viktigt att man får hjälp och stöd så tidigt som möjligt och Mieli kan erbjuda den första kontakten redan inom en vecka. Nu är risken att köerna blir längre.
Salovaara-Kero tycker att en så här stor besparing på minst 20 procent för social- och hälsovårdsorganisationerna är anmärkningsvärd.
– Min tanke är att det saknas kunskap om vad tredje sektorn inom det här området gör.
Salovaara-Kero ger som exempel att företag får skatteavdrag för det stöd de betalar till organisationer som jobbar med kultur och idrott för barn och unga.
– Av någon konstig orsak så har man inte utökat det till våra organisationer, alltså social- och hälsovårdsorganisationerna. Bara det tycker jag är märkligt, att man på något vis också från statligt håll styr den sortens donationer. Vi kommer ju också att behöva de här donationerna i framtiden.
Många föreningar drabbas
För nästa år är beloppet spikat, men för 2026 och 2027 hoppas Salovaara-Kero att man ännu ska hinna påverka. Men på Mieli ser man över sin verksamhet och om de kunde hitta sätt att effektivisera inom hela organisationen.
Sjöblom berättar att beskedet om nedskärningar i stöden kom ganska oväntat.
– Det finns nog en uppgiven stämning nu. Det gäller inte bara våra organisationer inom social och hälsovårdsområdet, utan det gäller ju alla möjliga typer av föreningar, säger Sjöblom.
Behovet för vård försvinner ingenstans
Lisbeth Fagerström, professor i vårdvetenskap vid Åbo Akademi påpekar att 20 procent inte längre kan anses vara en besparing, utan det handlar om summor som är avgörande för många föreningars verksamhet.
– Föreningen Österbottens föreningar har 110 medlemsföreningar som jobbar med välfärd, hälsa och välbefinnande. Det är otroligt många föreningar och verksamheter som det här drabbar.
Enligt Fagerström är det bra att man redan för flera år sedan skapade ett samarbetsorgan för välfärdsområdet och organisationer inom tredje sektorn, eftersom risken finns att välfärdsområdet nu kommer att belastas med den verksamhet som faller bort.
Frågan blir då ifall välfärdsområdena kan fånga upp det behov som föreningsverksamheten blir tvungen att ge avkall på?
– Kombinationen av att man skär ner både för tredje sektorn och välfärdsområdena samtidigt blir nog jättesvår, när även välfärdsområdenas sparkrav är så stora att de riskerar sjukvårdstjänsterna, konstaterar Fagerström.
25.9.2024 kl. 11:06 artikeln kompletterades med Lisbeth Fagerströms kommentarer.