Klädesplagg som används tills de är slitna och redo att slängas är inte ett problem, däremot nog vår konsumtionskultur som uppmuntrar till att köpa nya klädesplagg till varje fest.
Ungefär så konstaterar klädentusiasten Hanna Enlund, utbildad sömmerska och bekant från programmet Strömsö.
Eftersom det firas hållbarhetsvecka som bäst är hon rätt person att ställa frågan till ifall människorna blivit bättre på att återanvända och låta reparera sina kläder?
Och visst tycker Enlund att intresset för hållbarhet växer hela tiden.
– För 10 – 15 år sedan när jag blev väldigt intresserad så var det endast en liten grupp med ”freaks” som köpte kläder på loppis, medan det nu blir allt vanligare.
Samtidigt konstaterar Enlund ändå att tankesättet måste ändras hos en bredare plan.
– Det är jättevanligt att jag hör folk säga att det blir lika dyrt att byta dragkedjan som att köpa nytt. Jag tänker så att om det kostar lika mycket, då är ju pengavärdet det samma. Varför är det då mera värt att köpa nytt? Varför resonerar vi så?
Enlund bygger sin logik på att eftersom vi lever i en värld där vi överkonsumerar, borde det vara mera värt att reparera saker och återanvända. Trots att priset är detsamma.
”Gubbar” är inte största problemet
Det är lätt att dra generaliserande slutsatser om att vuxna män, gubbar om man så behagar, inte har ett brinnande intresse för klädshoppande eller återanvändning. Det ser ändå Enlund inte som ett problem.
– Det att kläderna används tills de slits sönder är bra. Det är mer problematiskt om man hela tiden köper nytt och inte ens hinner använda det man har. Den här överkonsumtionen som vi har.
Enlund påpekar att man bör vara medveten om den kick som shoppandet får oss att känna och att känslan går snabbt över.
– Ett bra sätt att bli medveten om sitt beteende är att göra köpstopp.
Hanna Enlund beklagar att åtminstone en stor syateljé var tvungen att stänga för gott, men en handfull mindre ateljéer finns det fortfarande i Vasa. Det kräver bara lite mer av oss konsumenter att hitta en ateljé och välja att reparera istället för att köpa nytt.
– Vårt beteende är så inrutat.
När är det värt att ge klädesplagget en andra chans?
För Hanna Enlund är det väldigt klart när ett klädesplagg är värt att rädda. Ett litet hål eller en trasig dragkedja ska inte få vara ett hinder.
– Finns det mycket potentiell användningstid kvar, då är det alltid lönt att reparera. Däremot om tyget är väldigt slitet kommer tyget förmodligen att gå sönder trots att man lappar. Då kanske det är dags att göra tröjan till städtrasor istället.
Enlund tipsar bland annat om tejp för textil, som ett enkelt sätt att lappa kläder.
– Det är som ett klädplåster. Först ska plagget tvättas och sedan tejpar man på, och det går på ungefär en minut.
Mera återanvändning
Inför festligheter, som till exempel höstens julfester kan frestelsen att köpa nya plagg bli stor. Enlund vill påpeka att man kan göra det till en utmaning för sig själv att försöka hitta något begagnat.
– Idag finns det flera tjänster på nätet där man kan fylla i sina preferenser, färg, storlek och tillställning. Då kan man söka väldigt specifikt istället för att söka igenom ett loppis med enorma mängder kläder.
Andra alternativ är att variera plagget med att lägga till eller ta bort detaljer. Också kombinationer med olika klädesplagg kan ändra på helheten. Då behöver man inte ens kunna sy alla gånger, påminner Enlund.
– Eller så kanske kompisen hade en snygg klänning året innan som man eventuellt kan låna, konstaterar Hanna Enlund med ett skratt.