På 1970-talet skulle Pargasleden bli en motorväg – så här ska den nya vägen se ut nu då planeringen är färdig

Den snabbare vägen över Kustö har delat åsikter under flera årtionden. Snart är det dags för byggstart och alla diskussioner och utredningar kan förverkligas.

Genvägen till och från Pargas över Kustö innebär en hel del förändringar kring vägnätverket i S:t Karins.

Ett vägavsnitt på Kurkelavägen, mellan Pyhän Katariinantie och Kartanontie, ska få två filer till och bli fyrfiligt. Korsningen mellan Kurkelavägen och Kartanontie ska få trafikljus.

– I det här skedet beslutar vi ännu inte om nya hastighetsbegränsningar. Den tekniska planeringen för filerna gjordes så att de lämpar sig för att köra 80 kilometer i timmen, men hastigheten vid trafikljusen måste oberoende vara mycket lägre, säger Matti Kiljunen, projektchef på NTM-centralen.

Här slutar Kurkelantie. Bakom åkern finns Kustö sund.
Den nya vägen fortsätter söderut från Kurkelavägen på bilden, alltså vägen där bilarna på bilden kör. Vägytan kommer att byggas lägre ner än terrängen, och sedan fortsätter den nya vägen ut på en ny bro som går över Kustö sund. Bild: Eino Kossila / Yle

Den nya vägen fortsätter där Kurkelavägen nu tar slut vid korsningen av Kartanontie. Ett helt nytt vägavsnitt dras söderut mot Pargas, och över Kustö sund byggs en ny bro som blir knappt 400 meter lång.

Från den nya bron fortsätter den nya vägen mot Rävsundsbrons norra sida och förenas där med Skärgårdsvägen.

Där den nya vägen ska dras finns bostadshus och sommarstugor, och därför har noggranna bullerutredningar gjorts. Delar av vägen ska kantas med bullerskydd.

På sådana tomter där ljudnivån beräknas överskrida 60 decibel, placeras ljudhinder så att den ena sidan av tomten skyddas tillräckligt.

– Hela tomten måste alltså inte skyddas. Byggnader på tomten fungerar också delvis som skydd.

Lokal och nationell nytta

Fördelarna med att bygga Pargasleden är många, säger Heidi Saaristo-Levin, planläggningschef vid Pargas stad. Trafiksäkerheten blir bättre, områden invid Pargasleden kan utvecklas och koldioxidutsläppen blir mindre då framförallt den tunga trafiken kan löpa smidigare.

Samtidigt minskar trycket på Skärgårdsvägen, som har varit utmanande att köra på för den tunga trafiken, speciellt under vintern.

– I Pargas finns industrier och företag som levererar viktiga produkter till övriga Finland. Det är viktigt för hela landet att kontakten är smidig, säger Heidi Saaristo-Levin.

En kvinna med glasögon och långt ljust hår framför Pargas stadshus
Enligt Heidi Saaristo-Levin, planläggningschef vid Pargas stad, kommer hela landet gynnas av Pargasleden. Bild: Lina Frisk / Yle

Förutom att förbindelsen mellan Åbo och Pargas blir snabbare så kommer trafiken också att löpa smidigare i S:t Karins.

– Trafiken i S:t Karins centrum och östra sidan av centrum minskar. Nu ginar många via mindre vägar i S:t Karins för att undvika trafikljus då de kommer längs Skärgårdsvägen, säger Matti Kiljunen.

Bild över hur den nya vägen och broarna kunde se ut.
Hela det nya vägasnittet byggs i S:t Karins. Pargasleden beräknas kosta 113 miljoner euro, varav S:t Karins står för upp till 10 miljoner euro. Bild: Pargas stad

60 år sedan Pargasleden började diskuteras

Bygget av Pargasleden inleds troligen vid norra sidan av Rävsundsbron, det vill säga där byggarbetet av den nya Rävsundsbron redan pågår.

– Vi kan slå ihop nyttan av två byggen. Då behöver vi inte genomföra lösningar som skulle bli oanvända då den nya leden blir klar. På det här sättet sparar vi lite pengar, säger Matti Kiljunen.

Upphandlingen av Pargasledens projekt ska inledas år 2025 och det kan ta 2 till 3 år innan tills bygget är färdigt.

En hand visar någotning på en karta för en herre som sitter.
Matti Kiljunen, projektchef på NTM-centralen, har diskuterat Pargasleden med ortsbor under fyra tillfällen de senaste åren. Enligt Kiljunen har attityderna mot leden blivit positivare varje gång. Bilden är från ett infotillfälle hösten 2022. Bild: Cecilia Juuti / Yle

Pargasleden har diskuterats i flera årtionden och visionen om den nya vägen har varierat. På 70-talet, då Pargas växte mycket, kretsade diskussionen kring ifall den nya vägen borde vara en motorväg, säger Kiljunen.

– År 1965 då en tomtägare byggde ett nytt bastutak vid sin sommarstuga fanns redan planer på var Pargasleden ska gå. Nästa år blir det alltså 60 år sedan det och tydligen har man diskuterat bygget flera år innan det.

Huvudbilden och -videon uppdaterad kl. 10.20.