Det är inte ovanligt att miljörörelsen tar till civil olydnad i form av olika aktioner för att få sin röst hörd, säger Katrin Uba, docent i statskunskap vid Uppsala universitet.
Uba forskar kring miljöprotesters påverkan på politik. Hon kommenterar den aktion som miljöaktivisterna Elokapina och Återställ Våtmarker utförde vid Riksdagshuset i Helsingfors på onsdag morgon där Riksdagshusets pelare färgades röda.
– Generellt sett är det ju en vanlig aktion som man gör för att få uppmärksamhet. Det är inte någon stor skillnad i aktivisternas vanliga verksamhet och att göra aktioner av typen civil olydnad, säger Uba.
Uba säger att aktioner med civil olydnad, som det som nu hände i Helsingfors, kan minska stödet för organisationer på kort sikt, men det brukar inte minska allmänhetens oro för miljön eller klimatförändringen på lång sikt. För miljöaktivister är dessa aktioner viktiga för att hålla frågan på den politiska agendan.
Enligt en amerikansk studie påverkades inte demokraternas syn på klimatrörelsen negativt av civil olydnad medan republikanerna såg på klimatfrågan på ett mer negativt sätt efter en aktion
Men går samhällsopinionen att påverka genom att måla riksdagshusets pelare blodröda? Ja, säger forskningen.
Enligt en studie från Storbritannien ger aktioner av den här typen mer uppmärksamhet kring de bakomliggande klimatfrågorna och de kan öka allmänhetens oro för miljön. Enligt studien minskade inte det övergripande stödet för klimataktivisternas mobilisering i Storbritannien.
– Folk har pratat mer om en fråga och det har inte lett till en negativ effekt. Visst kan en del bli arga eller inte tycka att det är rimligt, men konkreta frågor som klimatförändring eller miljöproblem får mer uppmärksamhet, säger Uba.
Ilska påverkar inte den bakomliggande frågan
De grupper som utför civil olydnad kan också generera fler medlemmar och få mer aktivister till sina led efter en aktion
– Det är en sak att folk blir arga, en annan sak om de blir negativt inställda till klimatpolitiken, säger Uba.
Här har forskningen visat att man inte ändrar sin syn i sakfrågan efter dylika aktioner som den vid Riksdagshuset. Däremot påverkar landets politiska klimat och historia opinionen.
Enligt en amerikansk studie påverkades inte demokraternas syn på klimatrörelsen negativt av civil olydnad medan republikanerna såg på klimatfrågan på ett mer negativt sätt efter en aktion.
– Men här måste vi tänka att de flesta av republikanerna från början inte varit så oroliga för klimatet heller, säger Uba.
Även om människor kan vara arga en tid efter en aktion visar studierna på att opinionen kring miljö och klimat inte påverkades negativt.
Teorin om en negativ backlash i relation till miljöprotester finns alltså inte.
En sista utväg
I den mängd nyheter som strömmas ut dagligen kan det vara svårt att få uppmärksamhet för just sin fråga.
Katrin Uba menar att icke-våldsamma aktioner inte är något nytt. Jämfört med andra länder är det ändå relativt ovanligt i de nordiska länderna.
Hon säger att för dem som utför civil olydnad, när det gäller miljö och klimatfrågor, blir det en sista utväg.
– Problemen är så stora att det blir en nödlösning och då agerar de, säger Uba.