Svenska Yle kan tillsammans med ett internationellt journalistteam avslöja att ryska forskningsfartyg vid över femtio tillfällen har uppvisat suspekta rörelsemönster i nordeuropeiska vatten efter att Ryssland angrep Ukraina den 24 februari 2022.
Officiellt används de granskade fartygen för hydrografisk forskning under havsytan. Men granskningen tyder på att fartygen också idkar spionage på infrastruktur under vattnen i Östersjön och Nordsjön.
Granskningen kartlade 72 fartyg under mer än 400 resor som gjorts sedan krigsutbrottet. Vid minst 54 tillfällen har något av fartygen rört sig i krypfart i någon av de åtta ländernas exklusiva ekonomiska zoner.
Analysen bygger på två olika källor: AIS och de ryska fartygens egna väderrapporter. Ungefär hälften av fartygen hör till flottan eller Försvarsministeriet, de övriga ägs av civila organisationer med band till ryska staten.
AIS (Automatic Identification System) ger fartygens exakta positioner med korta intervall, men kan i praktiken stängas av eller rapportera falska positioner under känsliga uppdrag. De granskade fartygen har stängt av AIS vid över 500 tillfällen.
Morsekodade väderrapporter
Flera forskningsfartyg som ingår i ryska flottan sänder väderrapporter med position, kurs och fart då de seglar utan AIS. Väderrapporterna sänds var sjätte timme i morsekod och har avlyssnats och avkodats av radioamatörer.
Journalisterna har gjort en närmare analys av positioner och hastighet för att känna igen när fartygen rör sig långsamt på öppet hav. Det kan tyda på att fartyget gör undervattensobservationer med instrument som kräver låga hastigheter.
Sibirjakov hör till den ryska Östersjöflottans hydrografiska avdelning. Under sommaren 2023 seglade hon vid flera tillfällen långsamt i västra Finska viken. I juni 2024 har hon skickat väderrapporter väster om Danmark och från havsområdet mellan Gotland och fasta Sverige.
Admiral Vladimirskij som är ett betydligt större fartyg avsett för att utforska världshaven hör också till Östersjöflottan. I slutet av juni och början av juli 2023 uppehöll hon sig i flera dagar utanför Nederländerna.
Ryska specialtrupper ombord
Granskningen har också undersökt de suspekta forskningsfartygen med hjälp av sociala medier. Där har man identifierat såväl medlemmar i besättningen som avslöjande bild- och videomaterial.
Spåren visar tydligt att beväpnad militärpersonal har färdats ombord på både Admiral Vladimirskij och Sibirjakov. Detaljer i klädseln tyder på att en del av dem är ryska specialtrupper.
En tidigare besättningsmedlem på Sibirjakov har intervjuats för projektet och bekräftar att Ryssland har ett strategiskt intresse för kritisk infrastruktur.
– Om den förstörs i ett krig har man en fördel. Forskningsskeppens funktion är att skanna havsbotten och ge informationen till militären.
GUGI - ryska försvarsministeriets topphemliga djuphavsforskning
I oktober väckte det nyombyggda fartyget Jevgenij Gorigledzjan uppmärksamhet då hon körde av och an på ett litet område vid Fehmarn bält mellan Tyskland och Danmark, delvis med avstängd AIS. Området används bland annat för att testa tysktillverkade ubåtar.
Jevgenij Gorigledzjan ingår i huvuddirektoratet för djuphavsforskning GUGI (Glavnoje upravlenije glubokovodnih issledovanij), en topphemlig organisation som lyder direkt under ryska försvarsministeriet. GUGI förfogar över avancerade fartyg och ubåtar som kan operera på tusentals meters djup.
Nato-tjänstemannen James Appathurai med ansvar för innovationer, cyber och hybridhot, säger till belgiska VRT att det rör sig om spionage under en täckmantel av forskning.
– Det är ett extremt välfinansierat och mycket kapabelt program. Det fanns redan under Sovjetunionen.
Enligt Appathurai handlar djuphavsforskningen egentligen om att förbereda sabotage.
Nato utvecklar nya metoder för att skydda sig, bland annat med hjälp av artificiell intelligens, som kan känna igen suspekta fartygsrörelser, och genom tätare samarbete med de privata aktörer vars infrastruktur är hotat.
Också civila fartyg kan vara involverade i spionage
Också fartyg i civila ryska forskningsorganisationer rör sig på ett sätt som väcker frågor. Till exempel visar AIS-spåren att Akademik Petrov den 23–24 december 2022 passerade Nederländernas ekonomiska zon mycket långsamt. Enligt AIS stävade hon under ett och halvt dygns tid sakta framåt i 4–5 knop genom den holländska ekonomiska zonen där havsbotten gömmer såväl elkablar från havsvindkraftverk som datakommunikationskablar.
En vecka senare kryper polarforskningsfartyget Akademik Alexander Karpinsky lika långsamt utanför Danmarks västkust.
Båda fartygen hör till civila statliga organisationer: ryska vetenskapsakademin och geologiska forskningsorganisationen Rosgeo. Rosgeo och Akademik Alexander Karpinsky belades i februari i år med amerikanska sanktioner.