Begravningar hör till kyrkans lagstadgade uppgifter och för det här får de understöd av staten. I och med regeringens budgetförslag blev det svart på vitt att kyrkan får 20 miljoner mindre i bidrag från staten för att sköta om uppgifterna.
Det här kan enligt evangelisk-lutherska kyrkans markanvändningschef Harri Palo bara betyda en sak: Höjda begravningskostnader.
Priserna kan rent av fördubblas, och detta slår hårdast mot lokalbefolkningen på orter vars avgifter hittills har kunnat vara klart lägre än genomsnittet. Där kan det i vissa fall vara fråga om mångdubbelt dyrare begravningar, menar Palo.
Palo avfärdar ändå att kyrkan skulle vara ute efter att öka begravningsavgifterna för personer som inte tillhör kyrkan. Det här är inte möjligt att göra enligt lagstiftningen.
Statsmiljonerna räcker inte på långa vägar
Förut var det möjligt att ta olika mycket betalt av personer som tillhör och inte tillhör kyrkan, men sedan 2004 slår begravningslagen fast att medlemskap i församlingen inte kan tas i beaktande då priset fastställs.
Kostnaderna ska alltså vara samma för alla, oavsett om man tillhör kyrkan eller inte.
Ursprungligen fick församlingarna medel för begravningstjänster via samfundsskatten, men sedan 2016 så är det med statliga stödmedel som begavningarna ska skötas.
Staten täckte initialt cirka 80 procent av totalkostnaderna för begravningar, men siffran har sjunkit. I och med de senaste nedskärningarna är statens andel nere kring 50 procent, berättar Harri Palo.
Begravningsavgifterna som medborgare själva bekostar täcker å sin sida cirka 25 procent av kostnaderna. Det lämnar 25 procent som någon måste betala.
Kyrkan vill inte använda egna skattemedel
I dagsläget går kyrkan – motvilligt – in med 5 procent skattemedel i begravningsväsendet, men det skulle stiga till hela 25 procent om begravningsavgifterna inte höjs, menar markanvändningschef Harri Palo.
– Det skulle innebära en rejäl överföring av medel från kyrkomedlemmar till icke-medlemmar, vilket naturligtvis inte är rätt, säger Palo.
Men stämmer det inte också att kyrkans skatteintäkter ökar just nu?
– Jo, det stämmer och det beror just nu främst på att inkomstavdraget i kommunbeskattningen har slopats. Men om församlingarna får mer skatteintäkter, måste dessa intäkter användas för församlingens uppgifter. Dessa medel ska inte styras till samhällsuppgifter, säger Palo.
Svensk modell i sikte?
Trots det kniviga läget ser Harri Palo ändå inte det som troligt med en återgång till situationen före begravningslagen, då kyrkan kunde ta mer betalt av icke-medlemmar.
Istället förespråkar han en svensk modell med en skattebaserad begravningsavgift som tas ut av alla och som sedan går till församlingarna som ansvarar för begravningsverksamheten.
Palo hävdar samtidigt att församlingarna i Finland idag sköter begravningsuppgifterna på ett mycket kostnadseffektivt sätt. På grund av det här ser han heller inget alternativ i att sänka på servicenivån istället för att höja begravningskostnaderna.
– Jag ser inte mycket möjlighet att minska tjänsterna på ett sätt som väsentligt skulle påverka kostnaderna, säger Palo.