Sibbo fortsätter växa, men kommunen ser inte ut att få riktigt så många nya invånare de närmaste åren som man hade hoppats på.
– I början av det här året hade vi förväntat oss en ökning på lite under 400 personer för nästa år. Nu har vi varit tvungna att justera den siffran neråt till lite under 300 personer, säger samhällsdirektör Albert Andersson.
Under de senaste fem till tio åren har Sibbo vuxit med mellan 200 och 500 personer per år.
– Det finns en uppåtgående trend men hur snabbt det går har lite varierat, säger Andersson.
Enligt kommunens senaste befolkningsprognos från i våras förväntas Sibbos befolkning växa med 1–1,5 procent per år.
– Det skulle betyda en årlig ökning på mellan 270 och 350 personer. Om allting går riktigt, riktigt bra kan vi komma upp till 500 personer per år. Med nuvarande konjunkturer är det mer sannolikt att den siffran inte uppnås, säger Andersson.
Det är nog är vårt mål att det ska vara gott att bo i hela Sibbo
Albert Andersson
Långsam planläggning gör att inte lika många flyttar in
De flesta som flyttar till Sibbo bosätter sig på centralorterna.
– Vi väntar oss att befolkningen ökar speciellt i Nickby, Söderkulla och Tallmo som ska utvecklas enligt kommunens strategi, det är främst dit vi fokuserar vår detaljplanering, säger Andersson.
Nickby och Söderkulla har nu omkring 7 000 invånare var. År 2040 väntas invånarantalet ha stigit till 10 000 på båda orterna.
Antalet invånare på landsbygden väntas stanna på ungefär nuvarande nivå under de kommande tjugo åren.
– Det är nog är vårt mål att det ska vara gott att bo i hela Sibbo, säger Andersson.
Planläggningen spelar en central roll för inflyttningen. Nu har detaljplanerna för Trä-Tallmo och Tasträsk gått lite långsammare framåt än väntat. Andersson säger att de delvis genomförs nästa år.
Kommunen måste diskutera markanvändningen och ägandeskapet med privatpersoner. Till exempel har kommunen ett intresse av att ta över ansvaret för gatorna.
– De här förhandlingarna har gått lite långsammare än vad vi hade förväntat oss. Naturligtvis har vi också klagomålsprocesser som satts i gång. Vissa var inte väntade och vissa har behandlats längre än vad vi hade tänkt oss, säger Andersson.
Östra Tasträsk väntade länge på detaljplan
Östra Tasträsk är ett naturnära område som så småningom ska bli mer av en förort till Söderkulla.
– De första sommarbostäderna byggdes på 1930-talet, liksom vårt ställe. Efter det har det kommit en del invånare till. Där finns omkring sjuttio sommarstugor och ett tiotal permanent boende, säger Ulla Matsi-Koistinen som är ordförande i Östra Tasträsk byaförening.
Detaljplanen för Östra Tasträsk godkändes i fjol, men det tog lång tid att komma så långt.
Byggförbud gällde i området i omkring 30–40 år. Enligt Matsi-Koistinen hände inget med planläggningen förrän Helsingfors kapade de västra delarna av Sibbo. Först efter det började den komma igång.
– Det är synd att vi fick detaljplanen så sent, det skulle säkert ha snabbat på inflyttningen att få den klar tidigare. Det går fortfarande långsamt framåt, vi vet inte när kommunen tar över vägen eller när vi får kommunalt vatten och avlopp, säger Matsi-Koistinen.
Enligt kommundirektörens budgetförslag ska Östra Tasträsk få kommunalteknik nästa år. Sibbopolitikerna behandlar budgetförslaget som bäst.
Det märks att detaljplanen hjälpt inflyttningen i området.
– Två barnfamiljer började bygga genast förra hösten, och en tredje ska börja ännu i år. Strandtomterna har gått åt, säger Matsi-Koistinen.
Området ligger intill Söderkulla men Matsi-Koistinen upplever att det hittills varit idyllisk landsbygd. Det kommer att ändras i och med fler som flyttar in och närliggande bostadsområden som byggs ut.
– Området kommer att förändras mycket, kommunen har planlagt så många radhus och små flervåningshus här. Svamp- och bärskogarna kommer att försvinna, vilket gör dem som ofta är ute i naturen ledsna. Men så här nära Helsingfors är det en naturlig utveckling, säger Matsi-Koistinen.
Paipisbo tror på landsbygdens framtid
Jordbrukaren Karl-Erik Oljemark bor i centrala Paipis. Han har inblick i hur det är att bo på landet både i egenskap av invånare, men också som medlem i kommunens markanvändningssektion där han representerar SFP.
Han är inte orolig över att landsbygden ska förtvina.
– Jag tror inte landsbygdens framtid är hotad på något sätt. Många skulle vilja se att byacentra byggs mer tätt, men man måste komma ihåg att alla bybor inte delar den åsikten, säger Oljemark.
Å ena sidan behövs invånare för att kommunen ska hållas livskraftig och kunna behålla eller utveckla servicen. Å andra sidan kan det kännas sorgligt att se landskapet man är van vid försvinna och ersättas av bebyggelse.
Själv skulle Oljemark helst se att landsbygden inte förändrades så mycket. Ur den synvinkeln är det bra att inflyttningen koncentreras till tätorter.
– Men för att hålla en utveckling så måste det bli ändringar, det är helt klart. Det här delar förstås åsikterna bland invånarna, säger Oljemark.
Delgeneralplanen för Norra Paipis godkändes av kommunfullmäktige i april, efter åtta år. NTM-centralen skickade sedan in ett besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol, vilket igen drar ut på tiden för när delgeneralplanen kan träda i kraft.
Oljemark hoppas att byggandet i Norra Paipis så småningom ska bli lättare bara saken går framåt.
– Problemet har varit att man inte kunnat bygga nästan alls, säger Oljemark.
Vad gäller servicen på landet så har den försämrats avsevärt jämfört med 1980-talet.
– Vi kommer kanske inte att vänja oss vid den bristfälliga servicen. Men vi är vana med att röra på oss och behöver aldrig åka långt. Vi ligger mitt emellan Kervo, Träskända, Borgå och Helsingfors, och så har vi Nickby och Söderkulla, säger Oljemark.