En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Under lördagen demonstrerades det i såväl Maxmo som i Purmo. Där är ett par serviceboenden hotade när välfärdsområdet ska spara in på den tyngre vården och istället satsa på gemenskapsboenden och förebyggande vård.
Katharina Lindbergs mamma Berit Bodin bor på hotade Marielund i Maxmo.
Berits demenssymtom började gradvis efter 65 års ålder. De blev värre när Berit blev änka år 2019.
– Hon blev deprimerad, misstänksam och arg. Hon glömde bort att äta, och gömde undan mat som hemservicen levererade, eller matade den åt hönsen. Själv blev hon allt magrare, säger Lindberg.
År 2022 flyttade Berit in på serviceboendet Solrosen i Vörå. Men år 2023 kom beskedet att Solrosen skulle stängas. Därför flyttade Berit till Marielund i januari 2024.
– Det är fruktansvärt om även Marielund tvingas stänga serviceboendet. Då drabbas Berit andra gången av att man stänger ett boende för att spara pengar. Och det handlar om tjugo stycken andra äldre, alla sådana som behöver heldygnsomsorg. Jag förstår inte hur de tänker, säger Lindberg.
Ökande väntetider och växande köer
Flera välfärdsområden planerar att minska på serviceboende med vård dygnet runt samtidigt som de stora årskullarna kommer upp i åldern över 85 år. Österbottens välfärdsområde har bestämt att 235 platser på serviceboenden ska dras in för att spara pengar.
Sari Kehusmaa, ledande expert på Institutet för hälsa och välfärd THL, har varit med och arbetat fram en kvalitetsrekommendation för att trygga hållbara tjänster för äldre.
Hon säger att antalet äldre nu ökar så snabbt att det kommer att behövas flera vårdplatser överallt inom äldreomsorgen, från dygnet-runtboenden till gemenskapsboenden och hemvård.
– Välfärdsområdena behöver bygga ut gemenskapsboenden för äldre, de behövs som mellanform för äldre som inte längre känner sig trygga hemma men inte behöver vård dygnet runt än. Men det här innebär inte att välfärdsområdena ska stänga serviceboenden med heldygnsvård.
Det behövs investeringar i äldreomsorg, bland annat nya byggnader för gemenskapsboenden. Kehusmaa rekommenderar att man skapar hybrid-enheter, där gemenskapsboende och dygnet runt-boende finns under samma tak. Då kan äldre som blir i sämre skick och behöver vård nattetid byta avdelning utan att behöva flytta till ett nytt hus.
Sådana hybridenheter planerar även Österbottens välfärdsområde.
Men det finns stora sparkrav på välfärdsområdena. Många av dem skär nu både i hemvård och dygnet runt-vård. Hur går det här ihop?
– Välfärdsområdena har infört skärpta kriterier, som gör det svårare för äldre att få hemvård och dygnet runt-vård. Samtidigt ser vi ökade väntetider och växande köer, klara tecken på brist på platser för dygnet runt-vård.
Långa vårdköer är skadliga för de äldre.
– De äldre som köar längre mister vanligtvis en hel del av sin funktionsförmåga. Och det leder till att de är i verkligt dåligt skick när de äntligen får en plats på serviceboende med vård dygnet runt.
De äldsta i Finland blir dubbelt flera – viktigt att bygga gemenskapsboenden
Antalet äldre över 85 år väntas växa med det dubbla fram till 2040. Ökningen är snabb och kräver en anpassning av äldreomsorgen redan inom de närmaste tre åren.
Enligt THL:s prognos ökar antalet äldre som behöver omsorg med 33 000 redan till år 2027 – då räknar man ihop hemvård, gemenskapsboenden och serviceboende med vård dygnet runt. Samtidigt växer behovet av personal med 14 200 anställda.
– Det här är ett grundscenario, som bygger på att välfärdsområdena fortsätter som hittills. Men det är omöjligt att hitta så många nya vårdanställda, därför är det viktigt att bygga ut gemenskapsboenden. De klarar sig med färre anställda än hemvård och serviceboenden med heldygnsvård.
Men Kehusmaa ser det inte som en lösning att göra om serviceboenden till gemenskapsboenden. De äldre behöver båda formerna av äldreomsorg både nu och inom några år.
Frisk befolkning i Österbotten – nu ska fler bo hemma
I jämförelse med landet i övrigt är befolkningen i Österbotten friskare, men de äldre i Österbotten använder mer tjänster än den motsvarande åldersgruppen i resten av landet.
I Österbotten tänker sig därför välfärdsområdet att 93 procent av dem som fyllt 75 år ska bo hemma år 2025. I dagsläget är siffran 91,8 procent.
Som ett led i detta föreslår styrelsen att två enheter för serviceboende med heldygnsomsorg ska stängas och en omvandlas.
De två som enligt förslaget ska stängas helt är Marielund i Maxmo i Vörå kommun och Purmohemmet i Pedersöre. Solhörnan i Korsholm ändras till gemenskapsboende.
Enligt välfärdsområdet ska klienterna som bor på nuvarande serviceboendeplatser garanteras en liknande boendeplats. Och om en person redan beviljats en plats så ska hen inte förlora den.
– Förändringen framskrider långsamt, eftersom den genomsnittliga vårdtiden för dem som bor på serviceboenden med heldygnsomsorg är över två år, säger Pia Vähäkangas, sektordirektör för äldre personer.
Vad gäller Marielund och Purmohemmet säger Vähäkangas att inget av stängningsförslagen har med bristande kvalitet att göra.
– Vi har en kompetent och yrkeskunnig personal på alla enheter.
Styrelsen betonar att antalet platser för gemenskapsboenden bör ökas så fort som möjligt så att man behärskat ska kunna genomföra minskningen av boendeservice med heldygnsomsorg.
När och var?
Katharina Lindberg har glatt sig över att hennes mamma Berit fått god vård på Marielund i Maxmo.
– Jag skulle önska att hon får bo kvar där och inte tvingas flytta långt hemifrån.
Enligt välfärdsområdet ska alltså klienterna som bor på nuvarande serviceboendeplatser garanteras en liknande boendeplats.
Ger dessa ord dig någon trygghet?
– Jag förstår ju nog att hon får en plats. Men när och var då? frågar sig Lindberg.