Analys: De Grönas specialitet är att älta marginella frågor, men nu vill partiet bli mer folkligt

På årets partimöte handlade den hetaste debatten om att tillåta månggifte.

Mötesdeltagare som håller gröna röstningslappar i luften.
De Grönas partimöte godkänner motionen om månggifte Bild: Mikko Ahmajärvi / Yle
Obs. debatt - Freddi Wahlström.
Freddi Wahlströmpolitikreporter

De Gröna måste sluta pynja med små marginella frågor och i stället tänka stort och koncentrera sig på den stora majoritetens vardagliga problem.

Den analysen är populär bland vissa inom partiet, senast var det före detta partiordförande Ville Niinistö som krävde just detta i en intervju för Iltasanomat.

Analysen är ändå stapplande – om målet är att de Gröna på något sätt ska utmärka sig på partifältet.

Det gröna särdraget är nämligen just en debattglad inställning till frågor som inget annat riksdagsparti bryr sig om att slösa sin tid på.

Partiledningen lyckades urvattna motion om månggifte

Vid årets partimöte syntes detta i debatten kring motionen om att tillåta månggifte i lagen.

Den inleddes med passionerade brandtal om hur staten inte får definiera hur en riktig familj får se ut, och inte heller ”begränsa kärleken”.

Men motionsmakarna fick också hårt mothugg. En talare menade att en lag som tillåter månggifte i praktiken uppmuntrar kulturer där mannen tillåts ta många fruar, medan kvinnan inte har samma rätt.

En annan talare klandrade motionen för att den är så ologisk. Om A har ihop det med B och B har ihop det med C, betyder det då att A automatiskt har ett förhållande med C, eller vad är det som motionsmakarna egentligen menar?

En mindre arbetsgrupp lyckades sedan urvattna motionen och slutresultatet blev den kryptiska formuleringen som nu officiellt är de Grönas politik, nämligen att ”målet är att polyamorösa förhållanden som bygger på samtycke inte av samhället eller i lagen får diskrimineras i förhållande till andra former av partnerskap.”

Men efteråt är alla nöjda, de vars ståndpunkt förlorade, och de som vann. Man har ju ändå fått ventilera och debattera. Partiledningen är lättad och publiken i salen tycker att det var bra att alla som ville fick komma till tals.

Det här är de Gröna bra på, men det genererar inte nödvändigtvis mer röster i val.

Hur ska man få vanliga människor att rösta på en?

Om man däremot ska koncentrera sig på majoritetens vardagliga problem (vad de nu sen kan tänkas vara) så får man tävla med åtta andra riksdagspartier som har samma agenda.

I den tävlingen har de Gröna inte lyckats speciellt bra när man ser till väljarstödet.

Nu försöker partiledningen ändra på den saken genom att ändra image

Nya partiordförande Sofia Virta är till sin personlighet folkligare än sina föregångare och hon vill också bredda partiets ideologiska image med sina öppningar mot Samlingspartiet.

Det här kan locka en del nya väljare från borgerligt håll. Inom Samlingspartiet gror ett missnöje med vad regeringen fått till stånd. Limmet som skulle hålla ihop regeringen var målsättningen att få budgetunderskottet i skick.

Nu när det ser allt svårare ut att nå det målet börjar det samlingspartistiska grumsandet bli allt ljudligare, trots att man för det mesta håller det inom sig.

Samtidigt måste Virta, om hon nu menar allvar med sina trevanden, vinna tillbaka samlingspartisternas förtroende. Det förtroendet fick sig en törn år 2019 när Samlingspartiet kände att den gröna riksdagsgruppen vände dem ryggen och stödde Centern i stället som regeringspartner.

Nu, efter fem år av blockpolitik i riksdagen är det etter svårare att bygga broar till den andra sidan.

Freddi Wahlström är politikreporter på Svenska Yle och följde med de Grönas partimöte.