Start

Lagstiftare förbjuder inte enskilda föreningar, säger professor om medborgarinitiativet mot Elokapina

Medborgarinitiativet om att förbjuda Elokapina kan ses som symboliskt. Ur juridiskt perspektiv har initiativet inget att stå på, indikerar professor Kimmo Nuotio.

Ett personporträtt på en man i 50-årsålder, iklädd ljusblå skjorta och blå kavaj. Professor i straffrätt, Kimmo Nuotio.
Professor Kimmo Nuotio konstaterar att det bara är en domstol som kan förbjuda en enskild förening om det finns lagliga grunder till det. Bild: Joel Peltonen / Yle

I torsdags fick miljöaktivistgruppen Elokapina hela landets uppmärksamhet när föreningen – i samverkan med den svenska rörelsen Återställ Våtmarker – hällde blodröd målarfärg över Riksdagshusets fasad.

Redan samma dag dök ett medborgarinitiativ upp om att förbjuda Elokapina.

Att initiativet skulle gå vidare till riksdagen blev klart på under två dygn då de fordrade 50 000 stödförklaringarna var samlade.

”Elokapina är inte organiserad brottslighet”

Utgår man från juridisk synvinkel verkar initiativet om att förbjuda Elokapina vara dödfött.

– Det är inte genom lagstiftning man förbjuder föreningar, säger Kimmo Nuotio, professor i straff- och processrätt vid Helsingfors universitet.

– I Finland har vi som praxis att föreningar förbjuds genom domstolsbeslut. Man kan inte kräva av lagstiftare att de bestämmer vad självständiga domstolar ska besluta i enskilda fall.

Nuotio påminner om att vi i Finland har en procedur när det gäller föreningsförbud. Den följde man för den öppet rasistiska Nordiska motståndsrörelsen, som hade varit inblandat i ett flertal våldsamma brott.

– Det var Polisstyrelsen som drev ärendet om att förbjuda Nordiska motståndsrörelsen, och det gick ända upp till Högsta domstolen.

Personer från Nordiska motståndsrörelsen protesterar.
Den öppet rastistika Nordiska motståndsrörelsen förbjöds av Högsta domstolen år 2020. Bild: Swedish Press Agency/All Over Press

Efter en fyra år lång rättsprocess kom Högsta domstolens beslut år 2020 om att förbjuda föreningen. Beslutet motiverades med brottsligheten som utgjorde en del av motståndsrörelsens verksamhet.

– Det verkar som att medborgarinitiativet ser Elokapina som en form av organiserad brottslighet, och det är ju helt klart inte fallet. Vi har en definition för organiserad brottslighet i strafflagen, säger Nuotio.

Medborgarinitiativ en ny sorts aktivism

Lagen för medborgarinitiativ ställer inte särskilt höga krav på initiativets innehåll, eller dess rimlighet.

Lagen säger att ett medborgarinitiativ ska utgöra ett lagförslag eller bidra till en lagberedning, inklusive motiveringar. De övriga kriterierna för initiativet är närmast tekniska.

Elokapina har tidigare använt sig av civil olydnad för att uppmärksamma klimatkrisen. Demonstrationerna har i många fall gått ut på marscher som har hindrat biltrafiken.

Röd målfärg som sprutats och hällts över Riksdagshusets fasad.
Elokapinas aktivism tog en ny form när målarfärg hälldes över en så symboliskt viktig institution som riksdagen. Bild: Paula Pokkinen / Yle

Att just målarfärgsaktionen väckte så starka reaktioner beror troligtvis på att målet var en offentlig byggnad av stort symboliskt och historiskt värde.

Det kan vara orsaken till att det här medborgarinitiativet dök upp så fort – vilket det gjorde med krav som ur lagens synvinkel står på lerfötter.

– Jag tycker att det snarast är ett symboliskt ställningstagande, säger Nuotio.

Enligt Nuotio kan medborgarinitiativen ha blivit en ny form av aktivism.

Tillräckligt många namnteckningar försäkrar att riksdagen är tvungen att ta upp det. Samtidigt får initiativets innehåll publicitet.