Dieseln kostar nu cirka 17 procent mindre än för ett år sedan, och bensinpriset är 12 procent lägre. Samtidigt har den tunna eldningsoljan, så kallad lätt brännolja, sjunkit i pris med hela 20 procent.
Det här framkommer av färska inhemska data från Statistikcentralen.
De lägre priserna är en välkommen nyhet till exempel för många bilister efter att bränslepriserna var höga under pandemin och särskilt efter Rysslands intensifierade anfallskrig mot Ukraina år 2022.
För tillfället kostar en liter diesel i medeltal 1,71 euro, en liter bensin kostar 1,80 euro (95E10) och 1,90 euro (98E5), och en liter eldningsolja kostar 1,27 euro.
Vi ställde några frågor till Hanna Kalenoja som är ledande trafikexpert på Centralhandelskammaren.
1. Vad är det som främst har påverkat priserna?
– Den största förklarande faktorn till att bränslepriserna har sjunkit är att oljepriset globalt är lägre, säger Hanna Kalenoja.
Det beror i sin tur på lägre global efterfrågan på fossila bränslen, på grund av osäkrare ekonomiska tider på många håll. Det har pressat ned oljepriset och därmed också bränslepriserna.
– Det har varit mycket låg tillväxt av världsekonomin och särskilt i Kina har ekonomin vuxit mycket långsammare än vad man trodde tidigare.
Också i USA har konsumtionen av oljeprodukter varit lägre än förväntat.
Osäkerheten i Mellanöstern har i viss mån dämpat nedgången, men den effekten har inte varit så stor.
– Och vi har krig på gång i Ukraina, men trots det här har oljepriserna nu kommit ner.
Samtidigt som priserna har stigit har konsumenternas köpkraft ändå ökat i viss mån.
2. Hur har regeringen inverkat på bränslepriserna?
Hanna Kalenoja säger att regeringens åtgärder, såsom minskad bränsleskatt och förändringar i distributionsskyldigheten för förnybara bränslen (förändrade krav på förnybart bränsle i drivmedlen), bara har spelat en liten roll i att förändra priserna.
Den sammanlagda effekten av regeringens beslut om distributionsskyldighet och skattelättnad innebar en rabatt på en cent per liter diesel och mindre än så för bensin. Det skrev Svenska Yle om i en artikel i fjol.
Sedan dess har den ökade momsen också bidragit till att höja bränslepriserna med några cent per liter. Det är ändå upp till bränsleförsäljarna själva om de lägger skattehöjningen direkt på priserna eller om de, på grund av konkurrenssituationen, väljer att inte göra det.
– När det gäller bränslepriserna är den globala marknaden mycket viktigare än de skatteåtgärder som regeringen har gjort, säger Hanna Kalenoja.
3. Vad är att vänta?
Oljepriset – och därmed också bränslepriserna – förväntas stiga en aning under det kommande året.
– Men samtidigt är det väldigt svårt att förutspå, därför att det beror på den ekonomiska tillväxten i världen och olika krissituationer i de oljeproducerande länderna, säger Hanna Kalenoja på Centralhandelskammaren.
Hon nämner dessutom att Opec-länderna har gjort frivilliga produktionsrestriktioner. De försöker få oljepriset att stiga i framtiden.
– Priset är globalt sett kanske för lågt just nu för oljeproduktionsländerna. Det bedöms inte stiga kraftigt, men en stabil ökning är att vänta.
Dieselpriserna väntas också gå upp en del till vintern. Dieseln brukar ha en säsongsvariation i priset.
Dessutom bedömer ekonomiska experter att centralbanker världen över sänker sina räntor under de närmaste månaderna. Mer ekonomisk tillväxt är att vänta både globalt och i Finland nästa år.
– Ökad ekonomisk tillväxt leder vanligen till kraftigt ökad efterfrågan på olja. Så det har ett ganska direkt samband med oljepriserna, säger Kalenoja.
På längre sikt kommer också utsläppshandeln för bränslen att höja priserna. Handeln startar i början av 2028 och en försiktig uppskattning är att priserna kommer att stiga med 10–20 cent per liter före årtiondets slut.