BRYSSEL Läget i Libanon var en av de första frågor den nya Natochefen Mark Rutte fick ta ställning till när han tillsammans med sin företrädare Jens Stoltenberg hade klarat av en av tisdagsmorgonens ceremonier.
– Vi följer så klart noggrant vad som händer i Libanon, men vi har ingen särskild roll där, sa Rutte, och tillade att man är i konstant kontakt med alla partner och hoppas att fientligheterna är över så fort som möjligt
Den västliga militäralliansen har partnerskap med flera länder i Mellanöstern, som Israel, Jordanien och Egypten.
Också den avgående generalsekreteraren konstaterade att man är djupt oroad över upptrappningen i regionen.
– Vi stöder de Natoallierades försök att hitta en politisk lösning i de pågående fientligheterna i Gaza och Libanon, sa Stoltenberg.
Stora förändringar under senaste årtiondet
Chefsbytet inleddes med en kransnedläggning i det höstruskiga Brysselvädret vid det monument vid Natohögkvarteret som hedrar alliansens stupade soldater.
Stoltenberg sa att Nato är i säkra händer då Rutte tar över, men han medgav samtidigt att det är med blandade känslor och en viss saknad han lämnar sitt jobb efter tio år.
Det är en tid som har kännetecknats av stora omvälvningar inom militärpakten
– Vi har genomfört den största förstärkningen av vårt kollektiva försvar under en generation, med högre beredskap och fler trupper i den östra delen av alliansen, sa Stoltenberg som en av bedrifterna.
Att alliansen har fått 4 nya medlemstater, och att det i dag är 23 allierade som lägger ut minst 2 procent av sin bruttonationalprodukt på försvaret är också några av de viktiga framstegen, menade han.
Liksom stödet till Ukraina, som har vuxit från enbart marginellt år 2014 till dagens massiva support.
Ukraina hålls högt på agendan
Men det behövs ännu mera pengar och ännu mera stöd till Ukraina inför den tredje krigsvintern.
Och de östra allierade vill samtidigt känna sig säkrare och få mera vapen från andra Natoländer för att avvärja ett hotfullt Ryssland.
Vid Natos toppmöte i Washington i somras lovade man att satsa minst 40 miljarder på Ukraina fram till nästa år, och det är nu upp till Rutte att se till att det genomförs inför nästa toppmöte som hålls i hans hemstad Haag.
När den nya generalsekreteraren definierade sina prioriteringar var det som väntat i linje med sin företrädares.
– Ukraina toppar listan, men vi behöver också göra mera för vår kollektiva försvars- och avskräckningspolitik, sa Rutte och nämnde som en tredje punkt att man ska förstärka de partnerskap man har byggt upp, också i Mellanöstern.
Valutgången i USA oroar inte
Rutte är känd för sina politiska talanger och för att också kunna hantera svåra ledare.
Att valutgången i presidentvalet i USA skulle kunna påverka Natos enighet i stödet för Ukraina är ändå ingenting som bekymrar honom.
– Jag känner båda kandidaterna väl, jag arbetade i fyra år med Donald Trump och han fick oss att spendera mera, sa den nya Natochefen.
Om Kamala Harris konstaterade han att hon är en respekterad ledare, och att han kommer kunna samarbeta med vem som än blir vald till president.
Formellt tog Mark Rutte över då han fick ordförandeklubban vid det möte som Natos högsta organ, det Nordatlantiska rådet, höll på tisdagen.
– Jag har stora skor att fylla, konstaterade Rutte om sin företrädare.
– Och denna gång ska jag hålla mitt löfte, jag lämnar Bryssel om några timmar, sa Stoltenberg med ett skratt, som hänvisning till de många gånger hans mandat förlängdes.