Elever med invandrarbakgrund har så dåliga läskunskaper att de enligt OECD:s definition inte har tillräckliga kunskaper för att fullt ut kunna delta i samhällets funktioner.
Det visar färska analyser av Pisa-undersökningen 2022.
Redan i december i fjol kom det fram att finländska femtonåringars kunskaper i matematik, läsning och naturvetenskaper sjunker drastiskt.
Nu har Pisa-resultaten analyserats vidare, och majoritetsbefolkningens resultat har jämförts med elever med invandrarbakgrund. En liknande jämförelse gjordes senast år 2012.
Skillnaderna i kunnandet mellan elever med invandrarbakgrund och elever som tillhör majoritetsbefolkningen är stora, men de har minskat sedan 2012.
Det beror ändå främst på att majoritetsbefolkningens kunnande försämrats så kraftigt.
Familjebakgrund påverkar starkt
Andra generationens elever med invandrarbakgrund klarade sig bättre än första generationens elever med invandrarbakgrund inom alla utvärderingsområden.
När det gäller matematik hade 58 procent av första generationens elever med invandrarbakgrund och 43 procent av andra generationens elever med invandrarbakgrund svaga kunskaper. Bland majoritetsbefolkningen var motsvarande andel 22 procent.
Inom läskunskaperna var siffrorna speciellt dystra: 61 procent av första generationens elever med invandrarbakgrund och 39 procent av andra generationens elever med invandrarbakgrund hade svaga kunskaper i läsning. Läsningskunskaperna var så svaga att de troligtvis påverkar deras möjligheter att till exempel vidareutbilda sig och klara sig i arbetslivet, enligt OECD.
Att eleven har invandrarbakgrund förutspår emellertid inte automatiskt svaga resultat i Pisa-provet, utan de väsentliga faktorerna som drar ner på läskunskapsnivån verkar vara bristande språkkunskaper och familjens låga socioekonomiska ställning.
Elever med invandrarbakgrund klarade sig bäst i de skolor där antalet elever med invandrarbakgrund var minst, och kunnandet försämrades i takt med att andelen elever med invandrarbakgrund i skolan ökade.
Även det är kopplat till den socioekonomiska bakgrunden hos eleverna, visar resultaten.
Adlercreutz: Mera stöd behövs
Undersökningsresultatet oroar undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP).
Han lovar att stärka den grundläggande utbildningen, bland annat undervisningen i finska och svenska som andraspråk.
”Vi kommer att öka minimiantalet lektioner inom den grundläggande utbildningen med tre årsveckotimmar för att förstärka de grundläggande färdigheterna i att läsa, skriva och räkna”, säger han i Undervisnings- och kulturministeriets pressmeddelande.
Adlercreutz hänvisar också till den behovsbaserade jämställdhetsfinansieringen, som ska stödja lärandet i synnerhet hos elever med svagare socioekonomisk bakgrund.
I undersökningen som grundar sig på resultaten i Pisa-undersökningen 2022 deltog 241 finska skolor och 10 239 elever. Av dem hade 1 866 elever invandrarbakgrund.
Frågan debatterades också i debattprogrammet Slaget efter tolv på tisdag, i debatten deltog undervisningsminister Anders Adlercreutz och Gashaw Bibani, medlem i Vandas undervisningsnämnd där hon representerar Vänsterförbundet. Du kan lyssna på debatten genom att klicka på länken nedan.
