Första och andra generationens barn med invandrarbakgrund klarar sig sämre i skolan än andra elever. Det framgår av färska analyser av Pisaundersökningen år 2022.
Enligt studien beror bristerna bland elever med invandrarbakgrund ofta på på svaga läskunskaper och familjens socioekonomiska ställning.
– För föräldrarna är det viktigaste att deras barn ska klara sig i skolan. Men alla har inte samma utgångspunkt, och då kan det också vara svårt att komma in i samhället och lyckas.
Det säger Ahmed Hassan, ordförande för Finlands somaliska förbund och VD för ett bemanningsföretag för invandrare och utlänningar.
Hassan kom själv till Finland med sin familj på 90-talet då han var 8 år gammal.
Hans mamma placerade honom i en svenskspråkig skola, vilket var en utmaning för Hassan under de första åren i Finland.
– Jag måste lära mig svenska för att klara mig i skolan, men också finska för att klara mig i östra Helsingfors. Det var en stor utmaning, förklarar Hassan.
Det hårda arbetet bar frukt. I dag jobbar han med integrationsfrågor, och hjälper personer med invandrarbakgrund att hitta jobb.
Positiva rollmodeller är viktiga
– Det är delvis där lösningen ligger, i att hitta sätt att hjälpa ungdomarna konkret. Vi borde satsa mer på eftermiddagsverksamhet och läxhjälp för de ungdomar som har det svårt i skolan, säger Hassan.
I sitt arbete har Ahmed Hassan också sett vikten av positiva rollmodeller för ungdomar med invandrarbakgrund.
– Trots att den här studien visar på att vi står inför utmaningar ska man inte heller generalisera alla invandrarbarn. Det finns också många lyckade historier med invandrarbarn som idag är läkare eller sjukskötare.
Då Hassan själv kom till Finland på 90-talet var begrepp som ”integration” inte lika vardagliga som nu.
Hassan gör bland annat skolbesök för att inspirera fler ungdomar att också lära sig svenska.
– När vi besöker skolor med mycket elever med invandrarbakgrund blir de jätteglada att Abdi eller Hashim kommer och talar svenska. Det inspirerar ungdomarna, och ger framtidstro att se att någon med samma bakgrund och etnicitet har klarat av att lära sig inte bara finska utan också svenska.
”Smygsegregering”
Vissa skolor i Finland och huvudstadsregionen har betydligt fler elever med invandrarbakgrund än andra.
Hassan påpekar att det delvis beror på att invandrarfamiljer ofta flyttar till områden där boendet inte är så dyrt.
– I sig tycker jag inte att det är ett problem. Det viktigaste är att eleverna trivs i skolan, och att skolan satsar på att hjälpa de elever som behöver extra stöd.
Studien i fråga pekar ändå på att i takt med att andelen elever med invandrarbakgrund i en skola stiger så försämras resultaten för de här eleverna.
Frågan är alltså betydligt mer komplex, och handlar till en viss grad om stadsplanering och boendekostnader, menar Hassan.
– Det blir en slags smygsegregering. Ta till exempel östra Helsingfors, där det bor många invandrare. Där blir det automatiskt så att barnen sedan går i den närmaste skolan, vilket leder till att vissa skolor har en betydligt större andel elever med invandrarbakgrund än andra, förklarar Hassan.
Skolresultaten är tätt kopplade till socioekonomisk ställning
Alla föräldrar har inte heller verktygen att hjälpa sina barn med skolarbetet, speciellt ifall deras egna språkkunskaper är bristfälliga.
– Det hela tangerar också socioekonomiska frågor. Om föräldrarna har svårt att komma in i arbetslivet för att de inte kan finska eller svenska kan det bli svårt för barnen också, säger Hassan.
Som förslag på enkla åtgärder för att hjälpa de elever som behöver extra stöd nämner Hassan eftermiddagsaktiviteter och bättre kontakt mellan hem och skola.
– Det finns en stor efterfrågan på eftermiddagsaktiviteter och läxhjälp. Det är något vi borde satsa ännu mer på, säger Hassan.
Integration kräver fokus på lösningar
Hassan tycker det är problematiskt att den politiska diskussionen idag ofta lyfter fram problem som kommer med invandring, istället för att fokusera på lösningar.
– Det som oroar mig mest är nog hur politikerna använder sig av den här problematiken för att föra fram en egen politisk agenda. Det är sant att vi står inför utmaningar, men genom att ge elever med invandrarbakgrund mer stöd idag så vinner vi i framtiden, säger Hassan.
Samhällelig forskning visar att integration tar tid och kommer med utmaningar speciellt för första och andra generationens invandrare.
Hassan är ändå hoppfull, och tror på en ljusare framtid ifall samhället vågar satsa mer på integration och samarbete mellan hem och skola.