Mitt i skogen på Västerfjärdsnäset i Drumsö ligger en liten röd stuga bland höga träd. Stugans blåa dörr öppnar sig och ut stiger Goa von Zweygbergk, iklädd en lång jacka och gummistövlar.
Den huvudsakliga stugsäsongen är över, och nu håller hon på att städa undan stolar och bord inför vintern.
Hyddan som ett sommarhem
När Goa von Zweygbergks barn blev äldre tog de över familjens stuga i Nagu. Då beslöt hon sig för att skaffa en liten sommarhydda i Helsingfors.
Hennes sommarhydda på Drumsö ligger på ett område som i tiderna användes av krigsinvaliderna. Hon köpte sin sommarhydda för fem år sedan, och bor i den så gott som hela sommaren.
– Det här är min dröm, faktiskt, säger von Zweygbergk.
Ville ha el och havsutsikt
Goa von Zweygbergks sommarhydda är 14 kvadratmeter stor. Den är från 80-talet, vilket betyder att hyddan är en av få i området som har el.
– Krigsinvaliderna blev erbjudna elektricitet på åttiotalet och de stugorna som då tog den här elanslutningen har den ännu i dag. Men det är inte möjligt att få en elanslutning om det inte finns färdigt i stugan, berättar von Zweygbergk.
Förutom ström hade von Zweygbergk också krav på omgivningen. På Drumsö finns allt från fruktträd till syrener och liljekonvaljer, men det var havsutsikten som var avgörande för henne.
– När jag hittade det här stället så visste jag att det här är det enda som kan ersätta mitt ställe i Nagu, berättar hon.
Strikta regler oroar
Enligt Helsingfors stads regler får man inte ha för stora terrasser till sommarhyddorna, och andra rörliga element i omgivningen måste flyttas bort till vintern.
Utanför hyddan har Goa von Zweygbergk en terrass på sju kvadratmeter, helt enligt stadens regler. Hon har också byggt trallar från terrassen till ytterdörren.
Trallarna är inte helt regelriktiga, men von Zweygbergk hoppas att det räcker att lyfta dem mot husväggen till vintern.
– Jag vet, det finns vissa saker här som är förbjudna enligt det som nu har verkställts där på Stenudden, som vi har blivit varnade för att eventuellt kommer, säger von Zweygbergk.
På Stenudden finns ett av stadens största områden med sommarhyddor. Yle Uutiset berättade i augusti att staden utfört granskningar på Stenudden under sommaren, där flera stugägare brett ut sig för mycket.
von Zweygbergk är själv tudelad angående de strikta reglerna, eftersom hon anser att historien på Drumsö är så annorlunda än den på Stenudden.
Odlingar och jordkällare som finns kvar från 40–50-talet har varit livsviktiga för krigsinvaliderna, som troligen bodde i hyddorna på den tiden. Nu finns det en risk att staden kräver att de tas bort.
– Jag förstår den här tanken med att vi inte får odla, men sedan är det också frågan om ett kulturlandskap och någonting som har funnits här i sjuttio år, menar von Zweygbergk.
Nya barn i stugorna
På Drumsö finns ännu i dag kvar barn till krigsinvalider, men också nya familjer har flyttat in i hyddorna.
– Det har kommit mycket nya barnfamiljer hit och det finns liv här. Det är härligt när barn springer omkring och hittar varandra och hittar nya kompisar, berättar von Zweygbergk.
Hon är glad över gemenskapen bland stugägarna – alla hälsar på varandra men respekterar också varandras revir.
För framtiden hoppas von Zweygbergk att Drumsö kan behålla alla syrener och jasminbuskar som krigsinvaliderna lämnat efter sig.
– Jag tycker att de hör till det här landskapet och glädjer också dem som inte bor här.