Avsikten med lagförslaget är att exportindustrins löneförhandlingar ska ge riktlinjerna för alla branscher i Finland.
I fall av en strejk eller lönetvist inom exempelvis vårdsektorn skulle riksmedlaren inte kunna lägga fram ett medlingsbud, med större lönepåslag än de som exportindustrin fått.
– Tanken är att exportsektorns konkurrenskraft bestämmer hurdana resurser den offentliga sektorn förfogar över, förklarade arbetsminister Arto Satonen (Saml) vid en presskonferens på torsdagen.
Riksmedlaren får rörelseutrymme
Särskilt kvinnodominerade branscher har motsatt sig modellen, eftersom de är rädda för att lönegapet mellan kvinno- och mansdominerade branscher aldrig jämnas ut.
Enligt Satonen finns det ändå en viss flexibilitet i paragraferna. Riksmedlaren kan i vissa fall avvika från den allmänna linjen, men det får inte leda till störningar på arbetsmarknaden eller negativa effekter för andra branscher.
– Det är riksmedlarens uppgift att bedöma vilken effekt ett sådant högre lönebud kan få, förklarar regeringsrådet Nico Steiner vid Arbets- och näringsministeriet.
Också Arto Satonen anser att riksmedlaren har de bästa förutsättningarna att göra sådana bedömningar.
Lagen är avsedd att träda i kraft den 1 december i år, men det beror i sista hand på hur raskt utskottsbehandlingen framskrider i riksdagen.
Facket och oppositionen rasar
Regeringens lagförslag har redan fått hård kritik av såväl fackorganisationer som oppositionspartierna.
De Grönas partiordförande Sofia Virta anser att lagförslaget helt enkelt är orättvist, då olika branscher ställs mot varandra.
”Hur tänker regeringen se till att det finns tillräckligt mycket utbildad, behörig personal inom exempelvis barnskyddet och socialvården?” frågar Virta i ett pressmeddelande.
Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, som representerar närmare 200 000 löntagare inom akademikerfacket Akava, betecknar lagen som både onödig och problematisk.
”Vi godkänner inte att de kvinnodominerade branscherna inom den offentliga sektorn tvingas ner i en lönegrop”, säger styrelseordförande Katarina Murto i ett pressmeddelande.
Murto är också ordförande i lärarfacket OAJ.
Även tjänstemannaorganisationen STTK har motsatt sig den exportdrivna modellen från början.