Sture Andersson står i en förlossningssal på Kvinnokliniken i Helsingfors. Han är professor emeritus i neonatologi vid Helsingfors universitet och är med i en forskargrupp som har tillämpat AI-tekniken på ett nytt sätt.
Hans ögon lyser upp när han talar om det här.
– Vi analyserar kardiotokografi-kurvan, säger han entusiastiskt, och beskriver hur den kan avslöja tecken på syrebrist hos foster.
Kurvan mäter fostrets hjärtfrekvens i relation till livmoderns sammandragningar.
Syrebrist är farligt för fostret och kan leda till hjärnskador, neurologiska problem, eller till och med förtida död.
I Finland är det varje år uppskattningsvis 70–80 barn som får problem senare i livet på grund av att de råkat ut för syrebrist under förlossningen.
Det är alltså för att hitta de här fallen man vill ta hjälp av AI, och i slutändan förebygga skador på grund av syrebrist.
Barnmorskor och läkare får utbildning i att läsa av kardiotokografi-kurvor, för att kunna lägga märke till när det uppstår syrebrist.
– Men det är inte lätt att läsa av kurvorna, säger Sture Andersson, som har årtionden av erfarenhet som barnläkare, med inriktning på nyfödda barn.
Det finns risk för att man missar farliga situationer, liksom också att det blir onödiga larm.
Barnmorskan och forskaren Mikko Tarvonen står bredvid Sture Andersson i förlossningssalen.
Tarvonen har studerat tusentals kilometer hjärtfrekvenskurvor – kanske mer än någon annan människa i världen.
Han är huvudforskaren bakom den innovativa AI-tillämpningen, som också Andersson har varit med om att jobba för.
– Jag är glad över att det här kommer att få stor betydelse i praktiken, och att det förbättrar säkerheten vid förlossningar, säger Tarvonen.
De nämner båda att det skulle behövas någon slags standard som vårdpersonalen kan hänvisa till, när det gäller att tyda kardiotokografi-kurvorna.
Maskininlärningen ska möjliggöra det här.
Tränas på 200 000 förlossningar
Forskargruppen har hittills tränat AI-tekniken på data från 5 000 förlossningar.
Den känner nu igen 98 procent av de fall av syrebrist som barnmorskor och läkare har känt igen.
För tillfället tränas AI-systemet med ytterligare 200 000 förlossningar, för att göra tekniken ännu mer noggrann.
– Det vi nu har koncentrerat oss på är en specifik förändring där det är en snabb förändring av fostrets hjärtfrekvens uppåt och nedåt, säger professor emeritus Sture Andersson.
Används i praktiken nästa år
Redan nästa år ska den här AI-tekniken användas vid förlossningar i Helsingfors, Esbo och Hyvinge. Det möjliggör då ständig övervakning med tanke på syrebrist, och förbättrar konkret hur trygga förlossningarna är.
– Om en maskin som är kopplad till datasystem kan larma om att fostret inte mår bra, så kan vårdpersonalen titta på det och göra någonting åt saken, säger Sture Andersson.
Han berättar att tekniken kommer vara klart bättre på att känna igen det här än nya läkare eller nya barnmorskor som ännu inte har sett så många exempel på hurdan kurva som tyder på syrebrist.
Den artificiella intelligensen är inte en pipande enhet i hörnet av förlossningsrummet eller en ny sensor på föderskan, utan den finns enbart i datorsystemet.
Nybliven mamma är nöjd över ökad säkerhet
Marianne Laaksonen födde en flicka tidigare den här månaden på Kvinnokliniken. Allt gick bra, under övervakning av vårdpersonalen på plats.
– Jag ville inte ha kejsarsnitt, jag ville föda vaginalt. Så det var en lättnad för mig att allt övervakades så noggrant att vi inte behövde gå till kejsarsnitt, säger Laaksonen.
Hon är positivt inställd till att AI-tekniken i framtiden ska kunna larma om syrebrist.
– Ju säkrare förlossning, desto bättre är det. Själv upplever jag inte att det skulle vara något problem. Det är bara en bra sak om alla kan få en säker förlossning med hjälp av artificiell intelligens, säger Laaksonen.
Mödrars hjärtfrekvens ska också följas med
Tanken är dessutom att AI-systemet också ska dra nytta av moderns hjärtfrekvens. Då finns det mindre risk för att moderns hjärtfrekvens blandas ihop med fostrets.
– På det här viset upptäcker man syrebristen ännu mer effektivt, säger barnmorskan och forskaren Mikko Tarvonen.
Baserat på vår upptäckt kan vi årligen rädda kanske 10–12 nyfödda från hjärnskada till följd av syrebrist
Mikko Tarvonen
Fördelen har forskarna tydligt visat i ytterligare en studie som publicerades i en ansedd vetenskaplig tidskrift i våras.
Mikko Tarvonen är huvudskribent också till den studien, som experter bedömer att kommer få stor betydelse för klinisk praxis.
– Med vår upptäckt uppskattar vi att vi i Finland kan rädda kanske 10–12 nyfödda årligen från hjärnskada till följd av syrebrist. Det handlar troligen om hundratals fall runt om i världen, säger Tarvonen.
Han nämner att det här sparar massvis med mänskligt lidande för föräldrarna och naturligtvis för barnet självt och alla närstående.
Europeiska studier om hjärnskador till följd av syrebrist hos foster har kommit fram till att varje sådant fall kostar samhället minst 800 000 euro.
– Det är svårt att hitta en faktor inom medicin eller vård som är lika kostnadseffektiv som det att vi övervakar våra nyfödda barn väl, säger barnmorskan och forskaren Mikko Tarvonen.
Samtidigt betonar han också att den mänskliga faktorn fortfarande kommer vara central i förlossningsvården i framtiden. Det är inte lätt att helt ersätta den intuition som en erfaren barnmorska bidrar med.