Från Dronten till sångfågeln Kauai-o-o från Hawaii som förklarades utdöd 2023. Människan har utrotat minst 600 fågelarter under de senaste århundradena. I en ny studie med forskare från bland annat Göteborgs universitet bedömer man att cirka tre miljarder år av unik evolutionär historia har gått förlorad i och med utrotningarna.
Dronten var en jättelik en meter hög duvfågel, totalt orädd och saknade flygförmåga. Det här tros ha varit orsaken till att den utrotades redan på 1600-talet. Sedan dess har fler arter strukit med.
Sångfågeln Kauai-o-o från ön Kauaʻi på Hawaii var vanlig i öns subtropiska skogar fram till början av 1900-talet. Efter det började antalet individer sjunka. Den sågs senast 1985 och hördes senast 1987.
Forskarna har nu också forskat i de större konsekvenserna det får för vår planet.
Varje fågelart har en funktion
– Varje art har också ett jobb eller en funktion och spelar därför en mycket viktig roll i sitt ekosystem. Vissa fåglar bekämpar skadedjur genom att äta insekter, andra äter frukt och sprider fröna så att fler växter och träd kan växa, och vissa, som kolibrier, är viktiga pollinerare, säger Sören Faurby som är forskare i zoologi på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
Han har utfört forskningen tillsammans med Tom Matthes från University of Birmingham.
Varje art bär på en viss mängd evolutionär historia, så när en art utrotas är det i princip som att hugga av en gren på livets träd
Tom Matthews
Med tanke på fåglarnas många viktiga ekologiska roller har utrotningen sannolikt fått långtgående konsekvenser. Man vet att det här leder till minskad pollinering av blommor, minskad spridning av frön, sämre reglering av insektspopulationer och också många skadedjur. Det här bidrar också till fler sjukdomsutbrott på grund av kadaver som blir liggande i naturen.
Fågelarter på öar har varit särskilt utsatta för människans ankomst till kanske tidigare obebodda eller gles bebodda ölandskap.
– Med människorna kom det däggdjur till öarna som till exempel råttor, som åt upp fågeläggen. Vissa fågelarter kan inte samexistera med människor, säger Faurby.
Viktig studie för att kunna återställa ekosystem
– Våra resultat visar att bristen på mångfald inte bara handlar om att arterna minskar i antal. De förlorade arterna hade betydande effekter på ekosystemen och för att förstå det här är det viktigt att titta på andra aspekter av mångfald. Den här informationen vi nu fått fram är avgörande för att kunna komma igång med effektiva mål för globala strategier för att bevara olika arter. Och också för insatser för att återställa ekosystem och återskapa vildmark, säger Sören Faurby.
På utsatta områden kan man skapa naturområden och parker för att hjälpa fåglarna.
Flyttfåglarnas många utmaningar
Flyttfåglarna har sina egna utmaningar att kämpa med. Om fåglarna till exempel övervintrar i Afrika, pausar i Mellaneuropa och häckar i Finland så finns det miljöproblem på varje ställe.
Nästan en tredjedel av fåglarna som häckar i Finland beräknas vara hotade och många arter riskerar att dö ut. Övergödning av vattendragen gör att antalet sjöfåglar minskat i Finland. Avverkningen av skogar påverkar också och vad gäller åkerlandskapen lider fåglarna av intensivt jordbruk.
Sören Faurby påpekar att fast en art försvinner från exempelvis Finland eller Sverige betyder det inte att arten skulle ha dött ut utan att den bytt landskap av olika orsaker.
Han säger sig känna till endast en art som helt dött ut i Sverige och globalt är Garfågeln. Den var en fågelart som hörde till familjen alkor.
Garfågeln kunde inte flyga men den var mycket skicklig på att dyka. Den dog ut på 1800-talet på grund av alltför intensiv jakt. Den jagades för sitt kött och sitt dun, men också för sitt skinn och fett.
Sammanlagt finns det 11 030 nu levande fågelarter i världen. Många av dem har inte setts till på många år men de har ännu inte blivit klassificerade som utdöda.