BRYSSEL När president Alexander Stubb som första statsöverhuvud träffade den nya Natochefen Mark Rutte i Bryssel var stödet till Ukraina ett självklart samtalsämne.
– Det som Nato kan göra är att stärka Ukrainas förmåga genom att förmedla tillräckligt med militärt stöd, sa Rutte.
– Finland har levererat 25 militära hjälppaket till Ukraina, påpekade president Alexander Stubb och sa att ett nytt paket är under förberedelse.
Överläggningarna hölls bara dagar före det möte som har planerats mellan de 50-tal länder som ingår i den så kallade kontaktgruppen för Ukrainas försvar.
På förhand hade den ukrainska ledningen laddat upp förväntningarna på sammankomsten, men det har också mötts med skepticism.
Ukraina säger sig ha en strategi för att avsluta kriget
– Vi kommer att presentera en segerplan. Tydliga, konkreta steg för ett rättvist slut på kriget, lovade den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj på plattformen Telegram inför överläggningarna på den amerikanska flygbasen i Ramstein i Tyskland.
Det finns knapphändiga uppgifter om vad planen kan omfatta, och de bygger främst på uppgifter från amerikanska Washington Post.
Enligt tidningen har Zelenskyj presenterat den för Bidenadministrationen och planen tros handla om framsteg i Ukrainas väg mot Natomedlemskap eller säkerhetsgarantier från Ukrainas partnerländer i väst.
Men med bara en månad kvar till det amerikanska presidentvalet verkar det inte sannolikt att man i Vita Huset vill gå med på stora politiska beslut som kunde inverka på valutgången.
Och i skrivande stund är det oklart om Ramsteinmötet alls blir av, eftersom president Joe Biden har ställt in sin medverkan på grund av orkanläget på hemmaplan.
Medlemskapet är ett långsiktigt projekt
Med knepiga inrikespolitiska lägen i såväl USA som i Tyskland och Frankrike kan de konkreta stegen alltså bli mer militärtekniska än politiska.
Löftet om att Ukraina en dag kommer att bli medlem i militäralliansen har sin bakgrund i Natotoppmötet i Bukarest år 2008, men krigsutbrottet gör frågan ännu svårare då ett krigförande land inte kan upptas som medlem.
Det mantra som har upprepats är att Ukraina kan bli alliansens medlem när villkoren för det har uppfyllts.
Också alldeles färska besked från USA gör det klart att Kievs önskan om ett framtida Natomedlemskap är ett långsiktigt projekt.
Till Svenska Yle konstaterar president Stubb att man inte ska ha förväntningar på en Natoinbjudan till Kiev inom kort.
Den västtyska modellen väcker inte entusiasm
I Europa råder det en stor enhällighet om att Ryssland inte får vinna kriget, men vad den realistiska utgången kan bli har förändrats under krigets gång.
Kievs taktik är nu att med upptrappad hjälp få tillräckligt med militär kraft för att tvinga Ryssland till förhandlingsbordet.
Och det har redan en längre tid diskuterats om den så kallade västtyska modellen kunde vara användbar för att lösa Ukrainas situation.
Det delade Tyskland anslöt sig till Nato tio år efter andra världskriget slut, men så att enbart Västtyskland blev medlem. Enligt Financial Times är det den modell som man fortsätter att diskutera.
Det skulle också betyda att de ryskockuperade delarna av Ukraina inte upptas, utan målet skulle vara att de återbördas till Kiev med diplomatiska medel.
Varken Stubb eller Natochefen ville spekulera kring detta.
– Jag skulle ta ett steg tillbaka, för det är slutligen Ukraina som ska besluta vad som är godtagbara villkor för en förhandlad lösning, sa Rutte.