Regionförvaltningsverket har under våren gjort en kartläggning av behörigheterna inom den kommunala svenskspråkiga småbarnspedagogiken.
Och det är bäst ställt i Österbotten: andelen behöriga är 88 procent. I Åboland är siffran 76 procent och i Nyland 63 procent.
Om man spjälker upp personalen i lärare och barnskötare är läget långt det samma.
Noora Lohi är överinspektör för bildningsväsendet på Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland.
Är det tack vare Åbo Akademis utbildning i pedagogik och småbarnspedagogik i Vasa som det ser ut på det här sättet?
– Det är en etablerad utbildning med många årligen antagna. Det finns också en socionomutbildning på Novia i Vasa, vilket också skapat behörig personal på området.
Men samtidigt som andelen behöriga är störst i Österbotten visar kartläggningen att andelen lärare av personalen är aningen lägre (38,1 procent) än i Nyland (44) och Åboland (38,2).
Kan man dra några slutsatser av det?
– Det verkar som om kommunerna i södra Finland varit aktivare i att starta förändringsprocessen i personalstrukturen och därför har i förhållande fler vakanser för lärare inom småbarnspedagogik, säger Lohi.
Den förändring hon hänvisar till är att personalen från och med år 2030 till minst två tredjedelar ska bestå av högskoleutbildade (i dagsläget är kravet en tredjedel).
Mer specifikt ska dessa två tredjedelar ha behörighet som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik. De övriga i personalen ska som minst ha behörighet som barnskötare.