Ingen vet exakt hur många spöknät det finns i Östersjön. Det är ett osynligt problem. Emellanåt hittas gamla nät kring vrak eller de fastnar i båtmotorer, men ofta fortsätter de att fiska år efter år.
– Det äldsta nätet som vi i somras draggade upp var från 1983. I näten fanns fiskar, fågelben och mycket skräp, säger projektchef Jutta Vuolamo vid Håll skärgården ren.
Inom Re:Fish-projektet draggade Finlands miljöcentral Syke och Håll skärgården ren förra sommaren efter spöknät utanför Raumo och Nystad. Man intervjuade fiskeövervakare och yrkesfolk, och valde ställen där yrkesfiskare visste att det fanns borttappade fiskeredskap och på ställen som är populära för fritidsfiske.
Sammanlagt fångades mer än 4 kilometer nät. Det motsvarar mer än 130 nät som är 30 meter långa. Dessutom bärgades sänken, linor, ankare, revar, krokar och nätstickor. I näten fanns plastbitar, burkar, plastkärl och galonbyxor. Dessutom kom emellanåt musslor och andra bottendjur med.
Spöknät en tiondel av allt plast i världshaven
Spöknät är inget nytt fenomen. När man fiskar förloras fiskeredskap i hav, sjöar och vattendrag. Eller så lämnas de vind för våg.
Man började diskutera problemet med plast i haven och spöknät på 2000-talet, men själva fenomenet uppstod i mitten av 1900-talet. Tidigare hade naturfiber använts för att tillverka fiskeredskap, men då började näten göras av syntetiska material, till exempel nylon. Fiskeredskapen blev hållbarare, men samtidigt uppstod problemet med spöknät.
Enligt Finlands miljöcentral kan spöknäten utgöra en tiondel av allt plastavfall som hamnar i världshaven.
– Om du lämnar nät i havet eller i sjön så slutar de aldrig att fiska, säger Jutta Vuolamo.
Men spöknät är inte bara en konkret fara för både fåglar, fiskar och däggdjur som kan trassla in sig i näten och skadas.
Nylon och andra plastmaterial i fiskeredskapen smulas sönder av friktion och UV-strålning och blir plastskräp och mikroplast.
Två insamlingar av gamla fiskeredskap på varsitt håll
Under sommaren och hösten började Håll skärgården ren samla in fiskeredskap i plast som härstammar från fritidsfiske. Vid nio Sälle-stationer vid gästhamnar i Skärgårdshavet placerades insamlingskärl; vid Åvensår, Berghamn i Nagu, Aspö, Brunskär, Nötö, Trunsö, Vänö, Österskär och Innamo. Dessutom fanns insamlingskärl på servicefartyget M/S Roope.
En insamlingstunna fanns också vid en fiskebutik i S:t Karins. I alla tunnor kunde man lämna sina gamla fiskeredskap, särskilt fiskenät.
Men insamlingarna gav inte det resultat man hade hoppats på. Sammanlagt samlades det in cirka tjugo nät, som rymdes i två stora sopsäckar.
– Jag hade hoppats att att vi skulle få mycket mer nät, gamla och trasiga nät, men jag tror att det tar en stund för människor att fatta att en sådan här sak är på gång, säger Jutta Vuolamo.
I november började också producentsammanslutningen Suomen SUP-Tuottajayhteisö tillsammans med återvinningsbolaget Rinki samla in gamla fiskenät och andra fiskeredskap. I och med EU-direktivet om engångsplast utvidgas producentansvaret och omfattar i fortsättningen också fiskeredskap i plast.
Producenterna av fiskeredskap ska senast före slutet av 2024 ordna avfallshantering för sina fiskeredskap med plastinnehåll som de introducerat på marknaden. Avfallshanteringen måste vara organiserad senast 1.1.2025.
Deras 13 insamlingspunkter finns vid Rinkis ekopunkter och i småbåtshamnar i Kotka, Mussalö, Bredviken, Mankans, Finno, Kyrkslätt, Kantvik, Lojo, Ingå, Pargas, Reso och Luonnonmaa. Före nästa båtsäsong är det meningen att Rinki ska ha mer än 150 insamlingsplatser.
Så vad händer nu?
Insamlingen av gamla och söndriga fiskenät fortsätter. Att samla in gamla nät är ändå bara ett första steg. Gammal plast borde återvinnas. Både Håll skärgården ren och Rinki ska analysera de insamlade näten så att man får en bättre bild av möjligheterna att återvinna och återanvända plasten.
Inom Re:Fish-projektet fortsätter man också att dragga efter och dyka för att avlägsna spöknät och andra fiskeredskap av plast.
I somras dök man efter jiggar och fiskedrag vid populära fiskeplatser utanför S:t Karins, Nådendal och Runsala. Det hittades knappt 50 jiggar och under strandstenar fanns mer än 100 meter fiskelina från fritidsfiske.
Finlands miljöcentral och Håll skärgården ren fortsätter på sommaren 2025 att harva havsbotten i Skärgårdshavet på platser där man i förväg fått veta att det finns förlorade fiskeredskap. Om tiden och resurserna räcker, så fortsätter man i Finska viken.