Just nu är nativiteten i Finland den lägsta vi sett i vårt lands historia. Det säger Anna Rotkirch, forskningsprofessor vid Befolkningsförbundet.
Hon har på uppdrag av Social- och hälsovårdsministeriet utarbetat en rapport om nativiteten. Rapporten tar upp olika faktorer som påverkar nativiteten och möjliga åtgärder för att stödja önskan att få barn.
– År efter år föds det färre barn, säger Rotkirch.
Finlands nativitetstal ligger på 1,26 och är lägst i Norden. Det är också det lägsta någonsin i Finlands historia.
– Siffran är så låg att det är väldigt svårt att se någonting positivt i det här längre, säger Rotkirch.
De flesta finländare vill ha två-tre barn – många får aldrig barn
Nativitetsrapporten visar att de flesta finländare vill bli föräldrar och att de önskar sig två eller tre barn. Enligt Anna Rotkirch visar kalkyler entydigt att de i så fall borde börja försöka bli gravida redan före 30 års ålder.
Problemet är bara att vårt samhälle inte stödjer sådant, menar Rotkirch.
– Nu har vi ett samhälle som uppmuntrar de unga vuxna att göra allt annat först, och sedan börja tänka på att försöka få barn, för att förenkla det. Som en följd av det ser vi en väldigt stark tillväxt i andelen barnlösa, många av dem ofrivilligt barnlösa.
Det syns också i åldersstatistiken. Föräldrarna i Finland är i snitt äldre än i andra nordiska länder. Enligt Rotkirch är det också en av orsakerna till den låga nativiteten.
Tilltron till fertilitetsbehandlingar är också alltför stor i Finland, menar Rotkirch. Hon fick sig en funderare när hon läste en rapport från Institutet för hälsa och välfärd.
– Till och med jag blev chockad när jag läste att bara varannan av de finländare som försökt få barn med hjälp av fertilitetsbehandlingar har lyckats. Vi ska absolut stödja dem som inte kan få barn på annan väg, men inte sätta alltför mycket tilltro till behandlingarna. I stället ska vi i synnerhet stödja de människor som vill få barn att få börja i tid.
Morot till förstföderskor under 30?
Det finns ändå hopp om att vända på den oroväckande utvecklingen. Enligt Rotkirch har Finland goda förutsättningar för att lösa problemet.
Ett konkret familjepolitiskt förslag som hon presenterar är att staten kunde sporra befolkningen att få barn innan de fyllt 30. Det här kunde man enligt henne göra med skattelättnader, genom bostads- och studielån och pensioner.
Sådana åtgärder finns till exempel i Ungern som bland annat infört skattelättnader för kvinnor som får barn i ung ålder.
Ett annat konkret förslag är att återigen införa gedigen förlossningsförberedelse för alla blivande föräldrar, något som föll bort i många välfärdsområden under pandemin.
Anna Rotkirch lägger också fram förslag som faller inom det hon kallar familjebildningspolitik.
– Där handlar det mera om att stödja de ungas välbefinnande och psykiska hälsa, stödja unga som har problem i parförhållandet och överhuvudtaget tala mer om hur vi på riktigt kunde få ett barnvänligt samhälle där också arbetslivet och utbildningspolitiken stödjer unga att få barn i tid.
Fertila finlandssvenska familjer sticker ut
Anna Rotkirchs kartläggning avslöjar också några detaljer från det svenskspråkiga Finland, speciellt från glesbygden.
Nummer ett på hela Finlands fertilitetskarta är Österbotten. Där föds allra flest barn, speciellt i Larsmo.
Också Familjebarometern lyfter fram de svenskspråkiga.
– Vi vet från Familjebarometern att den grupp i hela befolkningen som önskar sig fler barn - och också lyckas få lite fler barn än andra - är de svenskspråkiga, i synnerhet de på landsbygden, i synnerhet kvinnor och i synnerhet med högre utbildning.
Rotkirch påpekar ändå att man trots allt också där är långt ifrån sitt ideal när det gäller antalet barn.
– Så ingen befolkningsgrupp just nu i Finland får ens närapå så många barn som de helst skulle vilja ha.
Tror du på ekonomiska incitament för att öka nativiteten? Berätta i kommentarerna!