När invandringskritiska ytterhögervindar sveper över land efter land i Europa hakar också andra partier på i rädslan för att bli utmanövrerade.
Därför var det en tuff ton vid EU-toppmötet i Bryssel om migrationspolitiken.
Italien samlade likasinnade länder till ett separat möte under torsdagsmorgonen för att diskutera ett effektivare samarbete med tredjeparts länder, och då med sitt eget lands relation till Albanien som en förebild.
Avtalet med Tirana går ut på att de som räddas av den italienska kustbevakningen kan förpassas vidare till albanska flyktingcentrum.
Ett inhumant och kostsamt system som bryter mot internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, protesterar människorättsorganisationer.
Men klingar protesterna för döva öron?
Italien vill också normalisera relationen till Damaskus
Finland var ett av de 17 EU-länder som tillsammans nyligen skrev ett brev till EU-kommissionen där man bad om en ny lag för att kunna snabba upp utvisningen av människor som har fått negativa asylbeslut.
Det kunde vara till Syrien, för frågan om det krigshärjade landet ska betraktas som ett säkert land för avvisningar diskuterades likaså på toppmötet.
Att normalisera relationen till Damaskus är en idé som Italien också har förfäktat, med stöd från över en handfull andra EU-länder.
Men läget i Syrien är fortsättningsvis mycket svårt, tretton år efter det brutala inbördeskrig som fick 12 miljoner att fly sina hem.
Landet betraktas ännu i dag som centrum för världens största flyktingkris, och i en FN-rapport från februari konstateras att återvändande syrier utsätts för grova människorättskränkningar.
Forskare varnar för att EU blir delaktig i kräkningar
Den officiella EU-politiken har varit sanktioner mot Assadregimen.
Nu kan det förändras, inte minst för att syrierna utgör den största gruppen asylsökande i Europa.
– Det är positivt att diskussionerna också omfattar Syrien, sa Cyperns president Nikos Christodoulides när han kom till mötesplatsen i Bryssel.
Och EU:s kommissionsordförande Ursula von der Leyen konstaterade vid den avslutande presskonferensen att man inte bara kommer att presentera en lag som ska snabba upp avvisningarna, man hade även diskuterat behovet av att revidera synen på säkra länder.
– Vad är ett säkert land? Hur definieras det? sa von der Leyen.
Finlands statsminister Petteri Orpo ville inte ta ställning till om Finland betraktar Syrien som ett säkert land utan sa att det är en fråga för utrikesministeriet och EU-kommissionen.
Bland de som varnar för den här utvecklingen finns forskaren Julien Barnes-Dacey.
Han påpekar att alla åtgärder för att skicka tillbaka syrier skulle göra EU delaktig i humanitära och rättsliga kräkningar.
Och dessutom tvinga syrier att söka nya nätverk för trafficking för att på nytt lämna sitt land och nå Europa.
Mette Nordström är Svenska Yles Europakorrespondent.