STRASBOURG/KEHL Den vita spårvagnens hjul gnisslar lätt och högtalarrösten meddelar ”prochaine station…”, nästa station – ännu denna gång på franska.
När spårvagnen från Strasbourg till Kehl kör på bron över floden Rhen passerar vi den tyska gränsen och högtalarspråket ändrar.
En del fransmän åker den cirka åtta kilometer långa sträckan för att shoppa eftersom priserna är lägre på den andra sidan.
Många jobbpendlar också mellan länderna och i vardagslivet har den fysiska gränsen suddats ut.
Men sedan några veckor tillbaka är det annorlunda. Tyskland införde i mitten av september gränskontroller till alla sina grannländer för en period på sex månader, också här i Kehl.
Franska passagerarna tar det med ro
Det är en grupp tyska poliser i mörkblåa dräkter som möter oss på perrongen när vi stiger av.
De iakttar spårvagnens passagerare på avstånd, men ingen behöver visa legitimation.
Det är stickprovskontroll som gäller, och de tyska myndigheterna har på förhand lovat att övervakningen ska gå så smidigt som möjligt.
De fransmän som kommer hit verkar oberörda av det nya systemet.
– Vi kan se mycket tydligt att i Tyskland är saker och ting mera reglerade och allt tack vare polisen som gör sitt jobb bra, säger Keziah.
Hon berättar att hon kommit till Tyskland för uppköp och att hon hittills inte stoppats av någon.
– Man borde göra samma sak nästan över allt i Frankrike, säger hon om kontrollerna.
På perrongen står Océane som väntar på nästa spårvagn tillbaka till Strasbourg.
– Jag tycker att det är okej, det är ganska bra övervakat säger hon.
Men det finns också kritiker i grannländerna som säger att Tyskland bryter mot Schengenreglerna som ska garantera fri rörlighet, och att hela Schengenprincipen håller på att gå förlorad.
Den tyska regeringen anser däremot att kontrollerna är nödvändiga för att kunna stävja den irreguljära migrationen.
Åtta länder har redan avvikit från Schengenreglerna
När Schengenområdet upprättades 1985 sågs det som ett genombrott i det europeiska samarbetet.
I dag är det 29 länder som omfattar regeln att en person oberoende av nationalitet ska kunna passera de inre gränserna utan någon kontroll.
Men åtta av Schengenländerna har infört egna inre tillfälliga gränskontroller, som man bara ska kunna göra om det egna landet utsätts för hot mot till exempel den inre säkerheten, som vid terrorism eller pandemier.
– Det är viktigt att de gränskontroller som vi utför inte gäller alla, utan att det är ett riskbaserat tillvägagångssätt. Trafiken ska löpa, säger Jan-Christoph Oetjen som är en tysk Europaparlamentariker från den liberala Renewgruppen.
Han har länge arbetat med Schengenfrågor och representerar i sitt hemland det Fria demokratiska partiet FDP som ingår i regeringen.
Tysklands regering pressad att skärpa asylpolitiken
Det är speciellt efter mord i två tyska städer i somras utförda av extremister som regeringen i Berlin agerade.
Politiskt är man också pressad av de valframgångar som ytterhögern och yttervänstern har haft med sina invandringsfientliga program.
Enligt den tyska inrikesministern Nancy Faeser handlar det också om att skydda landet mot vad hon betecknar som ett akut hot från islamistisk terrorism och allvarlig gränsöverskridande brottslighet.
Omkring 30 000 människor uppges ha nekats inträde till Tyskland med hjälp av de restriktioner som redan har gällt under ett år vid gränsen till fyra grannar, det vill säga Polen, Tjeckien, Österrike och Schweiz.
De tyska gränskontrollerna gäller nu för alla de nio grannländerna, och kritiken handlar om att man begränsar jobbpendlarnas vardag och ökar trycket på andra länder att ta emot flyktingar och migranter.
Den nya migrationspakten ska stärka de yttre gränserna
– Vårt välstånd är beroende av Schengenområdet och av att människor och varor ska kunna röra sig smidigt, säger också Europaparlamentarikern Jan-Christoph Oetjen.
Han betonar att lösningen är att kunna tillämpa de centrala punkterna i den migrationspakt som EU-länderna kom överens om i somras.
– Att ha fungerande gränskontroller på de yttre gränserna och ett starkt Frontex som hjälper medlemsstater där de yttre gränserna finns.
Men den nya migrationspakten träder i kraft först år 2026 och under tiden växer kraven på tuffare tag i allt flera EU-länder.
Frågan kommer att diskuteras då medlemsländernas ledare samlas till toppmöte den 17 oktober.
I en bar i närheten Kehls gräns till Strasbourg drar tyska Daniel Herzog ett bloss från sin cigarett och säger det som allt fler av hans landsmän också anser.
– Man måste utföra kontroller överallt, inte bara här. Man kan inte ta emot så många människor i Europa.