Finland är en del av Natos årliga kärnvapenövning som inleds på måndag.
I övningen deltar tolv Natoländer, totalt cirka 2 000 personer, och den genomförs i Belgiens, Nederländernas, Storbritanniens och Danmarks luftrum samt vid Nordsjön.
Eftersom det handlar om att testa Natos förmåga till kärnvapenavskräckning och försvar, har många av detaljerna kring övningen hållits hemliga. Därför är också Finlands roll höljd i dunkel, säger Iro Särkkä, forskardoktor vid Utrikespolitiska institutet.
Enligt Särkkä kan det rent konkret vara fråga om luftstöd, där finländska F-18 jaktplan eventuellt eskorterar bombplanen som deltar i övningen till målet.
Det kan också handla om allt från underrättelsestöd och elektronisk krigföring, till logistik och underhåll. Finländska experter och officerare kan också delta i olika planeringsuppdrag.
– Men eftersom vi inte vet exakt, så blir detta en uppskattning, säger Särkkä.
Det faktum att man överhuvudtaget kommunicerar öppet om att en övning hålls sänder en signal till potentiella motståndare om att NATO tar kärnvapenpolitiken seriöst och utvecklar denna kapacitet, säger Särkkä.
Vänsterförbundet rasar mot deltagandet
Kritik mot deltagandet i övningen har inkommit från oppositionshåll. Vänsterförbundet anser att Finland inte borde delta, och menar också att beslutet tagits över riksdagens huvud.
Det hela är odemokratiskt, säger riksdagsledamot Veronika Honkasalo (VF).
– Det är en väldigt stor sak och viktigt att riksdagen är med i beslutsfattandet. Men vi har knappt fått någon information om Finlands kärnvapenpolitik, de viktigaste riktlinjerna och hur fortsättningen kommer att se ut. Det här har bestämts inom regeringen och den utrikespolitiska ledningen.
Men kan man inte säga att Finlands deltagande ligger i linje med hur Finland förväntas agera som nytt Natoland och det säkerhetspolitiska läget?
– Det är viktigt att komma ihåg att det finns Natoländer som har valt att inte delta i övningen. Exempelvis har Norge fattat ett principiellt beslut att man inte deltar i kärnvapenövningarna. Vi borde ha haft en sådan diskussion i Finland också.
Honkasalo efterlyser en mer kritisk diskussion om kärnvapenpolitiken inte endast i riksdagen, utan i hela samhället. Det här har saknats under de senaste åren, menar hon.
– När vi gick med i Nato så var det tal om att vi i fortsättningen skulle ha en demokratisk diskussion om hurdant Natoland vi vill vara, och nu angående kärnvapenpolitiken så har det absolut inte diskuterats i riksdagen överhuvudtaget.
Varför deltar Finland om andra länder inte gör det?
Enligt forskardoktor Iro Särkkä så kan Natoländer ha olika skäl till varför de deltar eller inte deltar i kärnvapenövningen. I dagsläget ser det ut som att varken Norge eller Sverige deltar.
– Norge har av historiska skäl velat hålla låg profil i kärnvapenfrågor. Sverige är nyligen anslutet till Nato, och eftersom planeringen av övningen uppenbarligen är en längre process, så har de inte haft möjlighet att delta fullt ut.
Särkkä menar också att det är intressant att också Danmark, som tidigare haft en mer kritisk hållning till kärnvapen, nu har öppnat sitt luftrum för övningen.
– Finland är ett stort frontland inom Nato, och våra utrikes- och säkerhetspolitiska samt geopolitiska realiteter skiljer sig från exempelvis Sverige eller Norge. Därför bör Finland naturligtvis nyttja all den expertis som finns i planeringen av Natos kärnvapenavskräckning.
Artikeln uppdaterad 13.10.2024 klockan 17.13: Veronika Honkasalos citat om Natoländer som valt att inte delta i övningen har förtydligats.