– För tillfället har vi en finskspråkig skolpsykolog som jobbar tre dagar i veckan. På den svenska sidan har vi ingen! Rektorer och övrig personal har blivit rekommenderade att använda sig av de centraliserade tjänsterna som sköts från Esbo, säger Hangös bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson.
Gustafsson är allt annat än nöjd med hur elevvården sköts i Hangö. Det var i januari 2023 som Västra Nylands välfärdsområde tog över elevvården i kommunerna.
Till elevvården hör skolpsykologer, skolkuratorer och skolhälsovårdare.
Sommaren 2023 sade den svenskspråkiga skolpsykologen upp sig. Karl-Erik Gustafsson berättar att välfärdsområdet försökte rekrytera en ny svenskspråkig skolpsykolog.
Hangös finskspråkiga skolpsykolog som då jobbade 80 procent, det vill säga fyra dagar i veckan, påtog sig ansvaret för de svenskspråkiga barnen och ungdomarna en dag i veckan.
I våras gick den finskspråkiga skolpsykologen ner ytterligare i arbetstid och jobbar numera tre dagar i veckan för välfärdsområdet. I och med det räckte timmarna inte till för att ta emot svenskspråkiga skolungdomar.
Skolkurator och skolhälsovårdare sköter också skolor i Lojo och Karis
Det är inte enbart brist på tider till den finskspråkiga skolpsykologen och avsaknad av svenskspråkig skolpsykolog som gjort att elevvården har försämrats i Hangö.
– Vår finskspråkiga skolkurator ska börja jobba två dagar i vecka i Lojo och endast tre dagar i Hangö. Det minskar igen på resurserna som vi har här ute på udden, säger Gustafsson och tillägger att beskedet kom i början av oktober.
Enligt de uppgifter Karl-Erik Gustafsson har fått av välfärdsområdet ska det systemet gälla i ett halvt år.
Han nämner också att en av Hangös skolhälsovårdare jobbar en dag i Karis, vid Lärkkulla folkakademi. Också det här är ett av välfärdsområdets arrangemang.
Hur mycket har du varit i kontakt med välfärdsområdet om de här bristerna?
– Väldigt mycket och ofta. Jag har varit i kontakt med olika chefer och förmän. De beklagar och säger att de försöker åtgärda bristerna, men än så länge har vi inte sett någon förbättring.
Karl-Erik Gustafsson säger att förklaringarna till en början var att det var svårt att rekrytera en svenskspråkig skolpsykolog, något han också kan tro att stämde.
– Men nu har man vågat ta fram att det också är en resursbrist.
Bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson säger att välfärdsområdet bryter mot miniminivån, det vill säga hur många psykologtjänster det behövs för ett visst antal elever.
Är det alltså lagstridigt?
– Ja, man kan nog tolka det så. När elevvården överfördes till välfärdsområdet i januari 2023 stod det också i papperen att skolpsykologer, skolkuratorer och skolhälsovårdare alla ska jobba fysiskt i skolor.
I november kommer Hangös ledande tjänstemän att träffa tjänstemän från Västra Nylands välfärdsområde.
– Det här är ett av de viktigaste ärendena. Det måste fixas. Det går ju inte heller ihop med resultaten från Hälsa i skolan -enkäten, där det psykiska välmåendet inte var helt optimalt, säger Karl-Erik Gustafsson.
– Vi måste alla ta vårt ansvar för att stödja våra barn, det gäller förstås också staden, men även välfärdsområdet måste ta sitt ansvar.
Hangö köper tjänster av tredje sektorn
Den enkät, Hälsa i skolan, som bildningsdirektören talar om är riksomfattande och görs av THL, Institutet för hälsa och välfärd. Den senaste rapporten är från 2023 och i den kom det fram att skoleleverna i Hangö mår psykiskt sämre än sina jämnåriga i bland annat grannkommunerna.
Det här har väckt oro inom bildningssektorn och därför vill Hangö satsa på psykisk hälsa för ungdomar i årskurs 8 i Hangö högstadium.
Det här ska Hangö göra i samarbete med Psykosociala förbundet under vårterminen 2025. Samarbetet pågår i två år och från och med 2026 utvidgas det till de finskspråkiga åttondeklassarna i Hangö.
– Programmet som Psykosociala förbundet erbjuder finns tillsvidare bara på svenska, därför gör vi så här, förklarar bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson orsaken till att projektet kör igång i etapper.
Rollspel i klassen lyfter fram aktuella och viktiga frågor
Det program som Psykosociala förbundet erbjuder går under namnet YAM som är en förkortning av Youth aware of mental health, som på svenska är ungdomar medvetna om psykisk hälsa.
Ann-Charlott Rastas är chef för kurs- och rådgivningsverksamheten på Psykosociala förbundet och hon har också titeln YAM-utvecklingschef.
– Vi kommer till skolan och jobbar i klasserna, det vill säga i ungdomarnas vardagsmiljö. Vi jobbar med eleverna, diskuterar olika frågor och så har vi olika rollspel, förklarar Ann-Charlott Rastas.
Just rollspel är det unika i programmet säger Rastas.
– Det som ofta kommer fram i de fiktiva rollspelen är hur man kan hjälpa en kompis som har det svårt.
Vi bygger en plattform för livets svåra utmaningar
Ann-Charlott Rastas, Psykosociala förbundet
– Det handlar helt enkelt om att bli medveten om sin egen och andras psykiska hälsa. Det handlar också om självhjälpsråd, vad jag kan göra för att ta hand om mig själv eller om jag ser att en kompis mår illa, säger Ann-Charlott Rastas.
Hon berättar att instruktörerna jobbar med stress, kriser, depressioner, självmordstankar och vart man kan vända sig för att få hjälp och stöd med sina tankar.
– Man kan säga att vi bygger en plattform för livets svåra utmaningar som man möter, både som ung och som vuxen.
Programmet är framtaget av forskare vid Karolinska institutet i Stockholm och Columbia university i New York och har bland annat använts i skolor i Österbotten.
Det är Hangö stad som betalar för att Psykosociala förbundet jobbar med åttondeklassarna i staden.
– Välfärdsområdet betalar inte för förebyggande arbete, konstaterar bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson.
”Elevvården i Hangö har tillräckligt med resurser”
Tuija Harakka är servicelinjedirektör vid Västra Nylands välfärdsområde. Hon är chef för förebyggande tjänster och tjänster inom tidigt stöd för barn och unga.
Enligt Harakka har elevvården i Hangö på det stora hela tillräckligt med resurser, det vill säga tillräckligt stor personal sett till antalet skolelever och studerande i Hangö.
Hon nämner bland annat skolhälsovårdarna, som båda jobbar heltid och uppfyller de lagstadgade kraven mer än väl, också fast en av dem har mottagning för studerande vid Lärkkulla folkakademi i Karis.
Samma gäller också den finskspråkiga skolpsykologen som jobbar 60 procent. Den arbetstiden är tillräcklig eftersom 56 procent, enligt lag, är minimiresursen till Hangös 437 finskspråkiga skolelever och studerande.
Kuratorstjänsterna är också tillräckliga, eller i alla fall nästan, menar Tuija Harakka. Fram till mars nästa år, när den finskspråkiga skolkuratorn jobbar deltid i Lojo är just den resursen för liten i Hangö. Resursen underskrids ändå med endast fem procent, säger Tuija Harakka vid Västra Nylands välfärdsområde.
Däremot uppfyller välfärdsområdet inte de lagstadgade minimikraven för den svenskspråkiga skolpsykologen.
Harakka berättar att välfärdsområdet har sökt en svenskspråkig psykolog till Hangö, men tjänsten har hittills inte lockat någon. Tjänsten är ledig att söka, tillägger hon.