Jonas Wallén är ursprungligen från Ekenäs men har bott i huvudstadsregionen i två och ett halvt år. Han tänkte inte på hur viktig dialekten var för honom innan han flyttade från Ekenäs eftersom hans omgivning talade som han.
– Den är en stor del av min identitet, säger Wallén.
Ines Latvala studerar för fjärde året i Åbo men är ursprungligen från Karis. Kärleken till hennes dialekt och hemort har förstärkts sedan hon flyttade till Åbo. För henne är dialekten personlig.
– Jag vill inte alltid tala dialekt eftersom kariskan är en stor del av min personlighet som jag främst använder med vänner och familj, säger hon.
Kariska brukar man säga om den dialekt som talas i Karis.
Lotta Collin är universitetslektor i svenska vid Åbo Akademi. Hon har forskat i hur västnylänningar, med fokus på Ekenäsbor, upplever att deras språk ändrats efter att de flyttat till en annan ort.
Enligt Lotta Collin behöver inte språkbruk och identitet vara nära kopplade för alla, men den ursprungliga identiteten kan förstärkas då man flyttar.
Hon säger att användningen av den egna dialekten ändå minskar eftersom man kommer i kontakt med så många andra dialekter.
– Ett nytt umgänge, studier eller yrke kan bidra till att man anpassar sitt språk efter den nya miljön, trots att hjärtat finns kvar på hemorten, säger hon.
Människor börjar tala allt mer standardspråk då de flyttar från den egna hemorten, säger forskaren Lotta Collin. Det gäller både västnylänningar och andra som flyttat till en annan ort inom sitt språkområde.
– Ofta börjar man ta in mera standardsvenska i sitt språk, antingen i vissa situationer eller i alla, berättar hon.
Hur mycket ens språk ändrar kan ändå variera.
– Vissa pratar en blandning mellan standardsvenska och dialekt medan andra främst talar standardsvenska, säger Lotta Collin.
Många anpassar sitt språk
Enligt Lotta Collins forskning talar en majoritet standardsvenska med inslag från västnyländska, medan en annan stor del talar standardsvenska.
– Många som flyttar från Västnyland börjar anpassa sig till hur det nya umgänget pratar och börjar omedvetet prata mera standardsvenska, berättar hon.
Ines Latvala berättar att hennes dialektanvändning omedvetet minskat sedan hon flyttade till Åbo.
– Jag inser inte alltid när jag talar kariska och när jag inte gör det, berättar hon.
Jonas Wallén har aldrig medvetet ändrat på sin dialekt för att passa in, men har ändå märkt att han oavsiktligt dämpat den.
– Det är inte något jag strävar efter, man ska inte skämmas för sin dialekt, säger han.
”Om jag vill vara seriös talar jag mindre dialekt”
Dialektanvändningen kan variera i olika situationer, berättar forskaren Lotta Collin.
Det här känner Jonas Wallén igen sig i. Han anpassar undermedvetet sitt språk beroende på umgänget.
– Jag märker att så här skulle jag inte säga med mina Ekenäskompisar, berättar han.
Jonas Wallén nämner att hans uttal av siffran tri ändrar till tre om han talar med någon från Helsingfors. Hur han betonar ord varierar beroende på hans sällskap.
– Jag kan säga taala istället för tala (korta vokaler).
Jag tror att det blir en mer sansad diskussion om man undviker att tala med grov dialekt
Ines Latvala
Också Ines Latvala har märkt att situationen hon befinner sig i kan påverka hur mycket dialekt hon pratar.
– Jag kan anpassa min dialekt, om jag vill vara seriös talar jag mindre dialekt.
Kan finnas krav på att tala standardsvenska
Enligt Lotta Collins forskning är akademiska studier och yrkeslivet situationer där människor med dialekt minskar sin dialektanvändning.
– Det kan finnas krav, eller upplevda krav på att man ska prata standardsvenska, säger hon.
Ines Latvala försöker i professionella situationer tala ett neutralt språk som alla förstår.
– Det känns som en kultursak att människor talar mindre dialekt på möten och i offentliga uttalanden, säger hon.
Ines Latvala tror att det beror på att människor förstår att det finns folk från andra orter som inte förstår dialekt.
– Jag tror att det blir en mer sansad diskussion om man undviker att tala med grov dialekt.
Den nya hemorten kan påverka dialektanpassningen
Tröskeln är hög för att totalt överge den gamla dialekten och börja prata det nya områdets dialekt, anser Lotta Collins.
– Man pratar hellre standardsvenska, kanske med vissa ord och uttryck från den nya dialekten.
Enligt Lotta Collin visar forskning att det är vanligast att börja tala mer standardspråkligt då någon flyttat till en ny ort inom samma språkområde.
– Om någon flyttat från Västnyland till Österbotten, är det en större chans att man behåller sin dialekt eller börjar tala mera dialekt, eftersom omgivningen också talar dialekt.
Av dem som anpassat sitt språk efter den nya hemorten, bor de flesta i Helsingfors. Jonas Wallén är en av dem.
– Jag har börjat använda mera finska ord och uttryck, vilket är vanligt i Helsingfors. Det skulle jag inte göra i Ekenäs, säger han.
Svenskan i Åbo är närmast standardsvenskan. Ines Latvala tycker att det är utmärkande för Åbo att människor börjar tala mera standardsvenska då de flyttat dit.
– Min svenska har blivit mera neutral, säger hon.
Samtidigt tycker hon om att det talas många olika dialekter i Åbo eftersom många flyttat dit för att studera.
– Det blir som en soppa av dialekter.
Vilka är dina favoritord på dialekt och vad betyder de? Kommentera gärna!