Nästa år ska Raseborgs Energi ta i bruk en ny elpanna på 20 megawatt. Tack vare den räknar bolaget med att minska användningen av biobränsle med upp till 30 procent, samtidigt som produktionskostnaderna för fjärrvärmen minskar.
Planen är att använda elpannan då elpriset är lågt, medan biobränslet används då elpriset är högt. Elen köps från elmarknaden.
– Elpriset brukar vara lågt när det finns mycket vindkraft i elnätet. Vi kan producera ungefär hälften av all den el som elpannan behöver med vår egen vindkraft, resten köper vi in av andra elproducenter som producerar förnybar el, säger Raseborgs Energis vd Frank Hoverfelt.
Förnybar el kan också produceras av vatten-, solkraft eller bioenergi.
Raseborgsbolagets totala vindkraftsinnehav i Österbotten är cirka 9,4 megawatt, vilket producerar runt 26 gigawattimmar el per år. Elpannan förbrukar ungefär 47 gigawatttimmar el per år.
Biobränslet från skogen minskar
Ungefär tre fjärdedelar av det biobränsle som Raseborgs Energi använder för att producera fjärrvärme kommer från skogen. Det är också det här biobränslet som kommer att minska med 30 procent då elpannan tas i bruk nästa år.
– När man pratar om kriterier för hållbart biobränsle så är det uttryckligen bränsle som kommer från skogen som avses. Det är också det bränslet som i praktiken är det dyraste, säger Hoverfelt.
Övriga biobränslen som används till fjärrvärme är restprodukter från skogsindustrin, returträ som till exempel lastpallar och restprodukter från åkrar som till exempel havreskal.
Priset på biobränsle från skogen har gått upp i och med att det inte längre importeras från Ryssland. Raseborgs Energi vill också använda mindre biobränsle eftersom det ifrågasätts hur hållbart det är att ta råvaran från våra skogar.
I framtiden köps kanske värmen av datacentraler
Raseborgs Energi planerar också ett större värmelager till Ekenäs år 2026 och en luftvattenvärmepump eller köpvärme till Karis åren 2028 och 2029. Det här minskar användningen av biobränsle ytterligare med 10–15 procent.
Värmelagret i Ekenäs är i princip en hetvattentank.
– När elen är billig så kan vi producera mera fjärrvärme än vi egentligen behöver just då. Och sen när elpriserna är höga så behöver vi inte producera någon värme alls, utan kör ut den från tanken i stället, förklarar Hoverfelt.
När det gäller den eventuella köpvärmen i Karis är planerna inte helt klara ännu. Det alternativ som ligger närmast till hands är småskaliga datacentraler, som söker etableringsplatser där de också kunde sälja värme.
Frågan för Raseborgs Energi är om det ekonomiskt lönar sig att köpa värme från en sådan datacentral eller producera den själv.
– Vi har lämnat det öppet med flit eftersom det är ganska många år in i framtiden. Marknaden hinner utvecklas ännu och vi kan helt enkelt besluta vilket alternativ det blir lite senare.
Bolaget räknar med att investera mellan sex och tio miljoner euro för alla de här åtgärderna.
Vd Frank Hoverfelt menar att biobränslet kommer att vara den viktigaste energiråvaran även i framtiden.
Korrigering 16.10.2024 klockan 8.25: Tidigare stod det felaktigt att ett alternativ i Karis är luftvärmepump. Det riktiga är luftvattenvärmepump.