I vintras vann Sofia Parland Svenska Yles litteraturpris för sitt debutverk Skrivet på revbenen. Som en del av priset erbjöds Parland att göra ett ljudverk av sin bok.
Den här möjligheten kommer också ges till framtida vinnare av Svenska Yles litteraturpris.
Vägen mot årets pris har inletts idag i och med att årets prisjury presenterades. Vilka verk som är nominerade avslöjas på Helsingfors bokmässa på veckoslutet.
Sofia Parland säger att hon och Erix Alboltins som gjort musiken till verket hade mycket kul i studion, mycket tack vare att de har jobbat med musik och med varandra tidigare.
– Jag har tidigare skapat ljudverk med element av elektronisk ljudkonst och text, men de har varit multidisciplinära och perfomanskonst, berättar Parland.
Men att göra det nu aktuella ljudverket var en helt annan femma, eftersom formatet var radio.
– Det blev ganska bråttom med bara fem dagar i studion, när vi inte hade gjort radio tidigare, säger Parland.
Lyssna på Parlands och Alboltins ljudverk på Arenan:
Ljudverket består av texter tagna ur Skrivet på revbenen i dialog med en ljudvärld.
– Jag tänkte att det kanske inte blir så intressant om det bara är jag som läser någonting. Och jag gillar att arbeta med ljud, och vi är båda insatta i experimentell elektronisk musik, berättar Parland.
Alboltins berättar att det var ett tätt samarbete mellan honom och Parland, och Yles ljudtekniker Niko Ingman, som klippte och jobbade med harmonisering och balansering av ljudverkets helhet.
– Vi har en sådan dynamik med Sofia att vi bollar alla idéer med varandra. Det finns egentligen ingen gräns mellan texten och musiken, säger Alboltins.
Musiken improviserade han i praktiken live i studion, med en rad elektroniska instrument. Stundvis fick han testa sina instruments gränser.
Texten och musiken kompletteras av ljudeffekter och andra element.
Ljudverket är binauralt vilket betyder att det är bäst att lyssna med hörlurar, så båda öronen får jobba. Alboltins påpekar att ett par högklassiga högtalare också fungerar.
Verkets producent Marina Meinander tycker att ljudverket erbjuder en annorlunda möjlighet att komma nära inpå såväl verket som författaren.
– Ljud är ju ett fantastiskt format för att komma nära människor. Det var lockande att ge fria händer till en ung författare med ett så starkt verk, det var roligt, säger Meinander.
– Vi jobbar mycket med att hitta nya, fräscha tilltal som kan vara säreget, och det nya och unga med Sofia Parland är att hon har en så stark röst.
Utmanande process
Eftersom vare sig Parland eller Aboltins hade erfarenhet av att skapa ett ljudverk för radio blev det för duon att lära sig i farten.
Snabbt utvecklade de tillsammans med Ingman något av ett internt språk.
– Erix kunde säga till mig att ”vi måste glonka det här”, och vi förstod vad det betydde, berättar Parland.
Ett mer tidskrävande moment var att välja ut rätt hi-hat-ljud, och placera det exakt rätt för att skapa en viss rytmik under en del av verket.
En annan detalj är att Alboltins inte behärskar det svenska språket, så Parland valde att översätta Skrivet på revbenen till engelska åt honom för att förbättra slutprodukten.
Med det här ljudverket i bagaget ser Parland med intresse fram emot att se hur framtida vinnare av Svenska Yles litteraturpris väljer att förverkliga ett ljudverk, eller ljudgestaltning, av sina vinnarböcker.
– Alla texter kan inte fungera som ett sådant här ljudverk. En del författare föredrar att jobba med ren text. Vi hade kul och vi njöt av processen eftersom vi tycker om att jobba med experimentell elektronisk musik och ljudkonst.
– Men det var krävande och vi bara hade fem dagar i studion. Detta kan vara ett problem för kommande pristagande författare som inte har gjort ljudkonst tidigare.