När kvällarna blir mörkare tycker många om att slänga in pumpor i ugnen eller i soppgrytan för att få en mustig, varm måltid som passar årstiden.
Andra väljer istället att omfamna mörkret utanför fönstret och låter det återspeglas i ett karvat, ondskefullt flin på pumpan.
Odlingen står i centrum
Pumpor är förvisso en stor del av Anders Selanders liv men för honom är odlingen viktigast.
Han har tagit in de sista pumporna från de fyra hektar åkermark som de odlas på. De som finns kvar har fått flytta in i en lagerlokal på gården.
Där står bonden omringad av hundratals pumpor, fler pumpor än vad en del ser under en livstid. Selander har ett annat perspektiv på mängden.
– Det finns inte så många kvar här nu, de flesta har redan gått till butikerna, säger han.
Han iakttas av två nykarvade halloween-pumpor. Men den som tror att Vessöbonden själv sitter och snidar fram skräckinjagande figurer tror fel.
Han har förvisso fått finslipa sin teknik under de senaste åren men i familjen finns personer som är mer förtjusta i den typen av skapande.
– Döttrarna och deras barn tycker mycket om att karva. För min del började jag odla dem för att jag var intresserad av odlingstekniken. Jag hade hört att det fanns en annan jordbrukare i Åboland som odlade pumpor så då ville jag också börja.
Den tekniken har han fått chansen att nyttja och förfina. Bara i år beräknar han att han skördat mellan 35 och 40 ton pumpor.
Inte koll på recepten
Med sådana mängder av pumpa finns alltid en risk att en bonde själv föräter sig på det som odlas. Selander försäkrar emellertid om att han inte går direkt från fälten in i köket och uppfinner nya pumparecept varje dag.
– Fråga inte om recept av mig, det sköter andra, säger han och spricker upp i ett lite lurigt leende.
Han tillägger:
– Jag äter gärna mat med pumpa i, men då får någon annan laga.
Det är högsäsong för pumpor och Selander säger att intresset för dem har ökat varje år.
Sorten som han odlar mest av är klassiska orangea pumpor av sorten Halloween Jack. Som namnet insinuerar så är de tätt förknippade med halloween och går utmärkt att karva.
De kan också på amerikanskt manér växa sig riktigt stora, den största han odlat vägde 18 kilo. Men Selander betonar att alla pumpor han odlar är ätbara och inte bara till för att gröpa ur.
– De väger mellan ett och sju kilo. Det blir svårt för butikerna att transportera och sälja dem om de är tyngre.
Jättepumpor och halloween förknippas onekligen annars med USA. Det är långt från Amerika till Östnyland men enligt Vessöbonden passar hans hemknutar för pumpaodling.
– Det avgörande är att ta upp pumporna några veckor före halloween, så att de inte ligger på fältet när regnperioden börjar.
Pumpan kan vara kvar efter halloween
Trots att Selander menar att intresset ökat explosionsartat under de senaste åren så blir det förstås några över efter halloween.
– De brukar fåglar, djur och jägare få. Man klyver pumporna i tu och så äter djuren dem.
Anders Selander förstår att det är kring Halloween som pumporna är mest populära. Samtidigt tycker han att de gott kan stå kvar längre än så och utesluter inte att lägga en liten tomteluva på dem.
– Jag brukar ha kvar mina fram tills snön kommer. Men en del har kvar dem ända till våren men då börjar de nog se lite trötta ut, säger han skrockandes.