Anders Selander på Vessö odlar 40 ton pumpor per år – intresset exploderar kring halloween

För många är hösten pumpornas tid och det gäller särskilt för Vessöbonden Anders Selander. För sju år sedan odlade han sin första pumpa, och sedan dess har både mängden och efterfrågan växt sig stor.

När kvällarna blir mörkare tycker många om att slänga in pumpor i ugnen eller i soppgrytan för att få en mustig, varm måltid som passar årstiden.

Andra väljer istället att omfamna mörkret utanför fönstret och låter det återspeglas i ett karvat, ondskefullt flin på pumpan.

Odlingen står i centrum

Pumpor är förvisso en stor del av Anders Selanders liv men för honom är odlingen viktigast.

Han har tagit in de sista pumporna från de fyra hektar åkermark som de odlas på. De som finns kvar har fått flytta in i en lagerlokal på gården.

Där står bonden omringad av hundratals pumpor, fler pumpor än vad en del ser under en livstid. Selander har ett annat perspektiv på mängden.

– Det finns inte så många kvar här nu, de flesta har redan gått till butikerna, säger han.

Han iakttas av två nykarvade halloween-pumpor. Men den som tror att Vessöbonden själv sitter och snidar fram skräckinjagande figurer tror fel.

En man håller i Halloween-pumpor.
Dagen till ära hade en anställd karvat två klassiska halloween-pumpor åt Anders Selander. Bild: Atte Henriksson

Han har förvisso fått finslipa sin teknik under de senaste åren men i familjen finns personer som är mer förtjusta i den typen av skapande.

– Döttrarna och deras barn tycker mycket om att karva. För min del började jag odla dem för att jag var intresserad av odlingstekniken. Jag hade hört att det fanns en annan jordbrukare i Åboland som odlade pumpor så då ville jag också börja.

Den tekniken har han fått chansen att nyttja och förfina. Bara i år beräknar han att han skördat mellan 35 och 40 ton pumpor.

Travar med pumpor hos Anders Selander, pumpaodlare på Vessö.
Pumporna har flyttat från fältet till kartonger och lådor. Bild: Atte Henriksson

Inte koll på recepten

Med sådana mängder av pumpa finns alltid en risk att en bonde själv föräter sig på det som odlas. Selander försäkrar emellertid om att han inte går direkt från fälten in i köket och uppfinner nya pumparecept varje dag.

– Fråga inte om recept av mig, det sköter andra, säger han och spricker upp i ett lite lurigt leende.

Han tillägger:

– Jag äter gärna mat med pumpa i, men då får någon annan laga.

Det är högsäsong för pumpor och Selander säger att intresset för dem har ökat varje år.

Sorten som han odlar mest av är klassiska orangea pumpor av sorten Halloween Jack. Som namnet insinuerar så är de tätt förknippade med halloween och går utmärkt att karva.

Massvis med pumpor ligger ovanpå varandra.
Man kan göra mycket med pumpor. Anders Selander tycker om pudding gjord på pumpa. Bild: Atte Henriksson

De kan också på amerikanskt manér växa sig riktigt stora, den största han odlat vägde 18 kilo. Men Selander betonar att alla pumpor han odlar är ätbara och inte bara till för att gröpa ur.

– De väger mellan ett och sju kilo. Det blir svårt för butikerna att transportera och sälja dem om de är tyngre.

Jättepumpor och halloween förknippas onekligen annars med USA. Det är långt från Amerika till Östnyland men enligt Vessöbonden passar hans hemknutar för pumpaodling.

– Det avgörande är att ta upp pumporna några veckor före halloween, så att de inte ligger på fältet när regnperioden börjar.

En man håller i en Halloween-pumpa.
Hamlet hade sin döskalle, men Anders Selander har sin halloween-pumpa. Bild: Atte Henriksson

Pumpan kan vara kvar efter halloween

Trots att Selander menar att intresset ökat explosionsartat under de senaste åren så blir det förstås några över efter halloween.

– De brukar fåglar, djur och jägare få. Man klyver pumporna i tu och så äter djuren dem.

Anders Selander förstår att det är kring Halloween som pumporna är mest populära. Samtidigt tycker han att de gott kan stå kvar längre än så och utesluter inte att lägga en liten tomteluva på dem.

– Jag brukar ha kvar mina fram tills snön kommer. Men en del har kvar dem ända till våren men då börjar de nog se lite trötta ut, säger han skrockandes.