”Var i helsike är Pat Duffy?” heter ett av klippen som dyker upp då du skriver in den världsberömde skejtboardarens namn i en av sökmotorerna på internet. Titeln refererar till hans otippade flytt från ett soligt, urbant och pulserande Kalifornien till en 50-tals trävilla i Bollstad i Pojo.
Under förmiddagen på Duffys bakgård räknar jag upp till fem hjortar som vandrar förbi. Det är fem fler än antalet människor som passerar.
– Vi älskar lugnet här, men det här är inte tillräckligt avlägset. Vi skulle vilja bo ännu längre ut på landet, men det här är ett steg i den riktningen, förklarar Duffy avslappnat bakåtlutad i sin trädgårdsstol intill en av gårdens två eldstäder.
Snett bakom honom stirrar två par ögonhålor på mig.
– Det där är den tvåhövdade geten, säger han med ett skratt. Vi rör oss så mycket i skogen att vi hittar hjortskallar överallt, förklarar han.
Ett stenkast bort finns två växthus och emellan dem ståtar en skejtramp. Växthusen är de facto byggda av virket från en tidigare skejtramp.
– Den låg snett upp mot berget, förklarar Duffy och pekar mot platsen där den tvåhövdade geten står.
– Den var för farlig så vi beslöt att riva den och så behövde min fru växthus, fortsätter han.
Hustrun Chia Näsman driver ett eget fermenteringsföretag med lokala råvaror och förutom växthusen upptar ett imponerande grönsaksland halva gården. Det är också hon som är anledningen att Pat Duffy hittade hit från den gyllene staten.
– Det var kosmiskt, det var skrivet i stjärnorna, beskriver han första mötet med frun under ett skejtevenemang i Helsingfors år 2006.
Till en början flyttade hon till USA där paret bodde tillsammans i åtta år. Dottern Seila Duffy föddes är 2008 och tre år senare föddes sonen Lemi Duffy.
– Vi beslöt väldigt tidigt att vi skulle flytta hit då barnen når skolåldern, berättar Pat Duffy.
Han säger att han och Chia ville försäkra sig om att barnen skulle få en likadan uppväxt som de hade på 1980-talet då barnen hade större frihet.
– Vi tyckte att det här är en bättre miljö för barnen att växa upp. De kan vara fria och får vara barn, förklarar han.
Duffy var varse om att flytten innebar att han skulle ge upp sin proffskarriär som skejtboardare.
– Jag visste att det kapitlet i mitt liv var avslutat, men jag tyckte det var ok, förklarar han.
Mörkret är det som Duffy haft svårast med efter flytten till Finland. I övrigt stortrivs han. Då dagarna är korta fördriver han tiden med att dra på strängarna på sin banjo eller något av sina många andra instrument.
– Livsstilen här är definitivt betydligt mer avslappnad. Med det passar mig, jag är inte längre 20 år gammal. Jag saknar inte trängseln, säger han.
Numera försörjer han sig på sitt eget företag och genom att döma skejttävlingar. Duffy var bland annat en av domarna under sommar-OS i Paris.
Då hade jag ingen aning om att jag skulle bli ihågkommen som killen som skejtade i regnet 1992
Pat Duffy
Duffys karriär tog fart när han var 16 år i början av 1990-talet och han gjorde några banbrytande trick i Questionable, en film som revolutionerade skejtingen.
Det som särskilt etsat sig i alla skejtfantasters minne är då Duffy glider ner för en ledstång i en så kallad backlip i störtregn.
– Då hade jag ingen aning om att jag skulle bli ihågkommen som killen som skejtade i regnet 1992, säger han och skakar roat på huvudet.
Än i dag känner många igen honom från den videon.
– Jag var precis och dömde en tävling i Belgien och där fanns många gamla skejtare som kom fram och sa: ”Åh gud, jag kommer ihåg det som om det var igår” och så minns de var de var när de såg den. Det är ganska lustigt, säger han.
Även om skejtkarriären blev kvar i Kalifornien tog inte länge för Duffy att hitta sitt gäng på ramperna här i Finland.
– Skejting är som en stor familj världen över. Är du inne så är du inne. Du kan gå in i vilken skejtshop som helst och genast få nya vänner. Det är en av de bästa sakerna med skejtboardingen, vi tar definitivt hand om varandra, säger han.