– Det här valet kommer att påverka våra liv inte bara de kommande fyra åren. Det här valet kommer att påverka våra liv flera årtionden framöver.
Så säger Moldaviens sittande president Maia Sandu i samband med sina sista kampanjframträdanden.
Söndagens val handlar nämligen om två frågor.
Sandu vill vinna presidentvalet och säkra en ytterligare en mandatperiod, men hon är också mån om att betona att moldavierna röstar om landets framtid. Medborgarna väljer på söndagen i en folkomröstning också huruvida Moldaviens förhoppningar om ett framtida EU-medborgarskap ska förankras i landets grundlag.
Sandu, som representerar det liberala Partiet handling och solidaritet, är en av elva kandidater i söndagens val. Hon ses som en klar förhandsfavorit med ett väljarstöd på över 35 procent, enligt de senaste undersökningarna.
Den västsinnade Sandu utmanas ändå av flera ryskvänliga kandidater, närmast av den tidigare riksåklagaren Alexandr Stoianoglo som stöds av expresidenten Igor Dodon och hans socialistparti.
Stoianoglo har enligt väljarundersökningar ett stöd på mindre än 10 procent, men det är svårt att förutsäga resultatet då valdeltagandet förväntas bli högt, över 80 procent, och 30 procent av väljarna fortfarande är osäkra på sitt val, enligt BBC.
Sandu har styrt Moldavien tillsammans med en proeuropeisk regering de senaste åren. Presidentvalresultatet anses förutspå utgången för parlamentsvalet som ordnas i juli 2025.
Ja eller nej till EU?
Den forna sovjetrepubliken Moldavien har sedan sin självständighetsförklaring 1991 växlat mellan västerländska och proryska aspirationer. Relationerna till Ryssland svalnade igen då Sandu blev president 2020 och kriget i grannlandet Ukraina tog Moldavien allt närmare EU.
Ansökan om ett moldaviskt EU-medlemskap gjordes i mars 2022, nästan direkt efter att Ryssland hade inlett sitt aggressionskrig. Moldavien och Ukraina beviljades kandidatstatus kort därefter och ländernas anslutningsförhandlingar sattes igång i somras.
Men Moldavien är ett tudelat land; en del moldavier vill bli en del av den västerländska gemenskapen, medan andra invånare hellre ser att banden till Ryssland förstärks.
Det är i synnerhet separatisterna i utbrytarregionen Transnistrien, där den ryska militära närvaron fortfarande är stark, som sätter käppar i hjulen för Moldaviens EU-drömmar, men också den ryskspråkiga autonoma regionen Gagauzien motsätter sig de europeiska ambitionerna.
Sandu har ändå som mål att föra in Moldavien i EU-gemenskapen före 2030.
Ungefär 55 procent av moldavierna tros på söndagen ge sitt stöd för ett EU-medlemskap. Ett jakande svar skulle befästa Moldaviens väg mot ett framtida EU-medlemskap.
Anklagelser om omfattande valmanipulation
Söndagens val har kantats av en rädsla för våldsamheter.
Farhågorna har snarast ökat efter att den moldaviska polisen i torsdags anklagade Ryssland för att i Moskva ha tränat en grupp på över 100 unga moldavier i att iscensätta kravaller och andra oroligheter i sitt hemland.
De moldaviska myndigheterna har under en längre tid beskyllt Ryssland för att utöva ett hybridkrig i syfte att destabilisera Moldavien och hota dess europeiska integrering. Ryssland har avvisat alla anklagelser och beskyller i sin tur den proeuropeiska regeringen för russofobi.
Försöken att manipulera valresultaten kan enligt myndigheterna också kopplas till den proryska oppositionspolitikern och oligarken Ilan Shor som i fjol dömdes i sin frånvaro till 15 års fängelse för att ha förskingrat en miljard dollar från moldaviska banker.
Shor, som är bosatt i Ryssland, anklagas också för att ha orkestrerat en massiv plan för att köpa röster.
Uppemot 130 000 moldavier ska ha betalats totalt 15 miljoner euro för att rösta emot Moldaviens EU-medlemskap och den sittande presidenten. Shor har själv varit öppen med betalningarna och menar att det är helt lagliga och skyddas av yttrandefriheten.
Valmanipulationen väcker oro också utanför Moldaviens gränser och bland annat USA:s nationella säkerhetsråd har rapporterat att Ryssland satsat miljontals dollar på att finansiera proryska partier och att sprida desinformation via sociala media inför valet.
Den moldaviska polisen säger sig ändå ha gjort allt den kan för att ingripa mot valmanipulationen och tror att den konkreta inverkan på valresultatet överlag blir liten.
Vallokalerna stänger klockan 21 finsk tid och de preliminära valresultaten lär publiceras kring klockan 22.
Om ingen av kandidaterna lyckas säkra en egen majoritet ordnas en andra valomgång den 3 november.
Källor: AP, Reuters