På Brändö gymnasium i Helsingfors är lösa jeans, stickade tröjor och dunvästar det som dominerar korridorerna i klädväg.
Finlandssvensk är ordet gymnasisterna vi pratar med beskriver sin stil som, och trots samklangen skiljer sig definitionerna från varandra.
– Ylletröjor, jeans i olika färger på hösten och våren, västar och vissa märkeskläder, säger Frej Räme.
– Jeans och kragskjortor, säger Alex Wikström.
Jessica Teir och Line Mollgren tar studenten i vår. De brukar inte avvika från den rådande modenormen, utan hoppar på trenderna.
– Tröja, utsvängda byxor, vanliga färger och inte något skrikigt, säger Line Mollgren.
– Jag har på mig vad nästan alla andra har på sig. Jag är inte så originell men jag gillar det jag har på mig och klär mig bekvämt. Det är det viktigaste för mig, säger Jessica Teir.
Oskrivna stilregler styr
Jessica Teir har märkt att vändningarna är snabba när det kommer till trender. När hon var yngre brydde hon sig inte lika mycket om hur hon klädde sig, men nu har stilen stor betydelse för vilken grupp man tillhör.
– Det byter hela tiden. Ibland är det någonting man inte alls ska ha på sig och sedan blir det inne igen, säger hon.
Mollgren håller med om att kraven inte var lika höga för några år sedan.
– Det är ganska mycket press. Nu för tiden klär sig många likadant och man har svårare att gå ur den bubblan, konstaterar hon.
Alex Wikström ser kläder som ett sätt att uttrycka sin personlighet, men också något som skapar en relation till dem han umgås med.
– Ingen säger vilka kläder man måste ha för att få vara en del av gänget, men det finns oskrivna regler. Vi är många med liknande kläder och det är en orsak till att vi är i samma krets. Vi passar som en grupp då vi har liknande stil, säger han.
Stuprörsjeansen = modevärldens slagpåse?
Googlar du ”millennial fashion”, mode för dem födda mellan 1981 och 1996, hittar du snabbt sidor där de plagg som sågs som måsten i garderoben under 2010-talet sågas totalt.
Retoriken kring hur vristhöga strumpor och tubsjalar gör dig till en loser kan kännas hjärtskärande i sig, men det finns ett specifikt plagg som tycks ha utnämnts till modevärldens hackkyckling – stuprörsjeansen, alltså tajta jeans.
Det här har inte undgått eleverna på Brändö gymnasium.
– Jag gillar inte skinny jeans och de har fått en lite dålig bild från andra håll också. Folk hatar på skinny jeans och jag vill inte gå med i den trenden heller, säger Alex Wikström.
– Det ser bättre ut om byxorna är utsvängda! konstaterar Line Mollgren.
Vad har millennialmodet gjort oss?
Samtalsklimatet kring mode kan kännas obarmhärtigt när några centimeter för lite tyg i byxbenet eller tröjfållens placering kan avslöja din ålder.
Modedesignern och arbetslivsprofessorn Ervin Latimer har lagt märke till att Generation Z (personer födda mellan 1995 och 2012) nu är de som sätter trenderna och ratar de plagg som generationen innan dem fortfarande använder.
36-åriga Latimer påminner om att mode går i cykler, och att det finns skäl att tänka över hur vi förhåller oss till trender.
– Generation Z har nu den stil som var min under mina sena tonår och mitt tidiga vuxenliv. Kanske lönar det sig att fundera över varför man skrattar åt millennials om man själv klär sig som dem när de var i tjugoårsåldern, säger Latimer.
Latimer säger att reglerna för hur vi ska klä oss inte nödvändigtvis är strängare än förr, men mode har en enormt mycket större närvaro i populärkulturen i dag än tidigare.
Enligt honom är en av de största anledningarna att modeföretagen har vuxit enormt mycket. Klädproduktionen har snabbats upp, vilket gör trenderna mer kortlivade.
Utöver det spelar sociala medier en stor roll för hur trender vinner mark och byts ut. Att ständigt vara uppkopplad ställer högre krav på vilka kläder vi bär.
– I den visuella kulturen där korta videor och bilder ständigt kräver något nytt att visa skapas en cykel där det förståeligt nog finns press, säger Latimer.
Från pekpinnar till dialog
Latimer kopplar ihop viljan att hålla koll på trender med det sociala kapital vi kan generera genom att klä oss på liknande sätt.
– Åtminstone i Finland lever vi just nu i en kultur där vi genom kläder visar att vi är egna individer, men också en del av gruppen, säger Latimer.
Trots att det är svårt att hålla reda på vart alla modemässiga pekpinnar riktas tycker Latimer att en bredare diskussion om mode i allmänhet är ytterst välkommen.
Enligt honom får det oss att förstå både varandra och klädernas betydelse bättre.
– Jag är nöjd att vi pratar om kläder och deras betydelse. Även om nyheter om till exempel vilken typ av strumpor olika generationer använder är lockande klickbetesrubriker tycker jag att det är intressant och alltid välkommet att vi har en förståelse för generationsskillnader, säger han.
Våga utforska din stil
Dagen på Brändö gymnasium närmar sig sitt slut och studerandena packar ihop för att lämna skolan i sina matchande höstjackor. Fastän det tycks vara lätt att hoppa på de senaste trendtågen förespråkar de vi pratar med att hitta sin egen stil.
– Om någon vill klä sig så som de gör så låt dem bara vara. Men ibland är kritik bra, så får man höra andras tankar, säger Räme.
– Man ska vara jätteöppen med att utforska sin stil, det är ändå en del av ens identitet. Jag tycker att man ska få ha på sig exakt vad man vill utan att det ska vara någon specifik stil. Det borde pratas på det sättet, säger Mollgren.
Hur tänker du kring din egen stil? Berätta i kommentarerna!