Ingåbor tvingas välja bort sin egen vårdcentral i omtvistad enkät

Välfärdsområdets enkät till Ingåbor förargar – utgångspunkten är försämrad service. Det är redan bestämt att en del av servicen tas bort, hävdar direktör.

Hälsovårdscentralen i Ingå.
Vårdcentralen i Ingå degraderas till en närhälsostation nästa år. Den kommer inte att ha lika omfattande service som en hälsostation. Bild: Maria Wasström / Yle

– Ingås hälsostation blir en närhälsostation. Beslutet fattades redan i somras av välfärdsområdesfullmäktige, säger Anu Mustakari-Ilovuori, servicelinjedirektör inom den öppna sjukvården vid Västra Nylands välfärdsområde.

Så förklarar hon orsaken till att Ingåbor i en färsk enkät inte kan välja vårdcentralen i Ingå som sin primära vårdcentral.

Anu Mustakari-Ilovuori, servicelinjedirektör inom öppen sjukvården på Västra Nylands välfärdsområde.
Anu Mustakari-Ilovuori vill gärna veta hur Ingåborna ser på behovet av hälsovård i hemknutarna.

Närhälsostationer gör entré

I juni i år beslutade välfärdsområdesfullmäktige att sju nuvarande hälsocentraler inom Västra Nylands välfärdsområde ska ändras till det som kallas närhälsostationer. En närhälsostation har ett mindre serviceutbud än en traditionell hälsostation.

Exakt vilka tjänster som faller bort är inte fastställt.

De sju närhälsostationerna kommer att finnas i Ingå, Sjundeå, Karis, Pusula, Masaby, Veikkola och Kalajärvi i Esbo. Sjundeå och Pusula vårdcentraler sköts i dag av utomstående företag vilket gör att de inte kommer att beröras av förändringen så länge nuvarande kontrakt är i kraft.

Anu Mustakari-Ilovuori bekräftar att Ingå hälsostation hör till de första som kommer att ändra till en närhälsostation, sannolikt under år 2025.

Hon understryker att enkäten som välfärdsområdet skickat ut handlar om att höra invånarnas åsikt i ett tidigt stadium av planeringen.

– Eftersom en närhälsostation inte nödvändigtvis har öppet alla vardagar kan det uppstå situationer då man behöver få vård någon annanstans och därför ville vi fråga varifrån Ingåborna i sådana fall vill få sin vård, säger Mustakari-Ilovuori.

Enkätfråga om hälsovård.
Skärmdump av en av frågorna i Västra Nylands välfärdsområdets enkät riktad till Ingåbor.

I enkätundersökningen är det möjligt att uttrycka önskemål om den nya primära hälsostationen och om tjänsterna man önskar att ska bevaras på Ingå hälsostation.

Den som fyller i enkäten ska också välja tre tjänster man önskar bevara – av sammanlagt nio olika tjänster som i dag erbjuds i vårdcentralen i Ingå.

Alternativen är läkarmottagning, sjukskötarmottagning, laboratorietjänster, mödra- och barnrådgivning, vaccinationer, tandvård, mentalvårdstjänster, social service och fysioterapi.

Eftersom man högst kan välja tre alternativ utesluter man samtidigt de flesta övriga alternativen, vilket kan snedvrida slutresultatet, resonerar flera Ingåbor i diskussioner på sociala medier.

Det går att svara på enkäten fram till den 3 november.

Här hittar du en länk direkt till enkäten.

Valfrihet med modifikation

När vårdcentralen i Ingå nästa år blir en närhälsostation innebär det att den kommer att fungera under en annan närliggande hälsostation, som blir Ingåbornas primära vårdcentral.

Vårdcentralen i Ingå kommer alltså att fortsätta med något decimerad verksamhet medan en del av tjänsterna ordnas på andra vårdcentraler.

Mustakari-Ilovuori säger att man kommer att kunna välja vilken vårdcentral som blir ens primära vårdcentral – men där är alltså Ingå inte längre ett alternativ.

Hon lyfter också fram att välfärdsområdet i framtiden kommer att erbjuda fler akutmottagningar med utökade öppettider på hälsostationerna. Dessa ska fungera som alternativ till de dyra samjourerna med specialistläkare.

Snabb förändring

En av dem som reagerat på utvecklingen inom hälsovården i Ingå är lokalpolitikern Kaj Karlstedt från Svenska folkpartiet.

Medan hälsovården sköttes av kommunen var Karlstedt länge med i grundtrygghetsnämnden i Ingå.

Han är mån om att betona att Ingå hälsocentral åtminstone hittills har haft ett gott rykte med korta väntetider och fin service.

En man i ett höstlandskap.
Kaj Karlstedt tycker det är synd att försämra en välfungerande enhet som Ingå hälsocentral. Bild: Maria Wasström / Yle

Karlstedt upplever att tongångarna var helt annorlunda innan välfärdsområdet inledde sin verksamhet. På den tiden var signalen från välfärdsområdet att Ingå hade just den service som behövs på en ort av den storleksklassen.

Nu upplever han att välfärdsområdet redan stakat ut en väg med mindre utbud av service. Upplägget i den aktuella enkäten är att kommuninvånarna ska svara på frågor utan att veta hur det är tänkt att servicen ska förändras.

– Jag anar mig till att enkäten inte görs av omtanke om människan eller utgående från servicen utan det är för att spara pengar och då hugger man till där man slipper åt, säger Karlstedt.

Ökat behov av transporter

Han noterar också att avstånden till grannkommunerna i många fall är långa och att kollektivtrafiken inte är tillräcklig. Om servicen i Ingå krymper finns det ett allt större behov av transporter.

– Antagligen är det kommunen eller klienterna själva som får stå för kostnaderna. Inte har ju välfärdsområdet sådana pengar eller intentioner.

Han drar sig till minnes den diskussion som uppstod då politikerna i kommunen funderade på att bygga om hälsocentralen och eventuellt flytta den till Betesvägen bredvid gamla brandstationen.

– Då tyckte många att det var för långt att gå en kilometer längre men det är ganska stor skillnad om man ska knalla i väg till Kyrkslätt.

Avståndet från Ingå kyrkby till Kyrkslätt är knappt 30 kilometer.

Kommunens pengar är slut

Ingå kommun har under de senaste åren satsat en hel del på kollektivtrafik särskilt mot huvudstadsregionen medan kollektivtrafiken mot Lojo och Raseborg är glesare.

– Vi har tvingats att minska på utbudet av kollektivtrafik på grund av att prislappen stigit. Raseborg har satsat mer på rälsbunden trafik och vill därför inte vara med och betala för busstrafik västerut, säger Karlstedt.

Ensam har Ingå kommun endast begränsade resurser att satsa på kollektivtrafik.

– Prognosen för kommunens ekonomi är ytterst dålig för de närmaste åren så inte har vi egentligen råd att satsa mycket till på trafiken. Jag ser det här som problematiskt på riktigt. Det är inte bra.