Författaren bakom Lasse-Majas detektivbyrå vill att barn ska läsa mer igen: ”Vi fajtas för demokratin”

Författaren Martin Widmark oroar sig för de barn som inte lär sig läsa ordentligt. Han tror att vi har alla verktyg för att vända trenden, och få barn att läsa mer och bättre.

Hela vår demokrati bygger på att vi kan läsa, säger författaren Martin Widmark. Skolan måste tillsammans med föräldrar, vårdnadshavare och andra stödsystem se till att barn får lära sig läsa bra.

– Hela vår demokrati bygger på att vi faktiskt kan läsa. Det kanske inte kommer vara så i framtiden, det kan komma nya medier som förmedlar kunskap. Men idag är allt baserat på text.

Det säger Martin Widmark, svensk författare, lärare och något av en läsningsinfluencer.

Kan du inte läsa blir du ett lätt offer för extrempartier med enkla, snabba budskap

Martin Widmark

Han har i många år jobbat hårt med olika projekt för att främja läsning bland barn och unga. Orsaken är att läsning helt enkelt är livsviktigt.

– Kan du inte läsa blir du ett lätt offer för extrempartier med enkla, snabba budskap. Jag tycker att vi fajtas för demokratin när vi fajtas för barns läsning, säger Widmark.

”Ansvaret ligger hos skolan”

Martin Widmark är författaren bakom succéböckerna om Lasse-Majas detektivbyrå, monsteragenten Nelly Rapp, och de mysterielösande kompisarna David och Larissa, och många fler.

Widmark har författat över 160 böcker på drygt tjugo år, ett monumentalt antal. Hans senaste verk, den senaste boken i serien om Lasses och Majas detektivbyrå Rymdmysteriet, kom ut i augusti.

Martin Widmark, en vithårig och skäggig man, signerar ett exemplar av en bok han skrivit.
Martin Widmark är populär även i Finland, och han skrev autografer under sitt besök på Helsingfors bokmässa. Bild: Sixten Björkstrand / Yle

Hans böcker har sålt i långt över 20 miljoner exemplar på kring fyrtio språk.

Men vid sidan om sin omfattande produktion tillsammans med bland annat illustratörerna Helena Willis, Christina Alvner och Mats Vänehem är Widmark alltså också en hängiven förespråkare för barns läsande.

Färgglada teckningar och anteckningar i en anteckningsbok. Namnet Nelly Rapp står i röda och svarta bokstäver.
I sin anteckningsbok skapar Martin Widmark ramarna och detaljerna för sina berättelser. Allt som landar i anteckningarna kommer inte med i böckerna. Bild: Sixten Björkstrand / Yle

I en debattartikel i Dagens Nyheter (bakom betalmur) i somras refererar han till Sveriges Pisa-resultat 2022, som visar att nästan en fjärdedel av svenska barn i årskurs 9 inte når upp till basnivån för läsförståelse.

Och Widmark anser att det är skolornas uppgift att säkra läsandet.

– Ansvaret ligger och ska alltid ligga på skolan. Sen är vi många som måste hjälpas åt: föräldrar, morföräldrar, farföräldrar, fritidshem. Alla måste hjälpas åt.

– Ingen bok är rolig om du inte kan läsa. Det handlar inte om att det saknas bra berättelser, sådana finns. Vi måste satsa jättemycket resurser på att lära barnen att läsa, gärna på förskolan, börja så tidigt som möjligt, säger Widmark.

Åtgärderna en ständig pendel

Martin Widmark tycker att Finland har klarat sig bättre än Sverige i den här frågan, även om också Finlands Pisaresultat har tolkats som oroväckande.

I Sverige har myndigheters åtgärder åt olika håll ofta varit kraftiga, vilket inte leder till de bästa resultaten.

– Det är en pendel som svänger. För några år sedan var det jättemycket digitalisering, nu är det ingen digitalisering. Från skärm till pärm pratar man om. Det kommer att landa någonstans mitt emellan, tror Widmark.

Vi tappar mer och mer av vår koncentrationsförmåga, också vi vuxna

Martin Widmark

– Nu håller man på att förbjuda alla mobiltelefoner i skolan. Det kommer att vara så ett tag, men man kommer säkert att förstå att det finns mycket nytta i telefonen också.

Widmark säger att den centrala utmaningen är koncentrationssvårigheter, då den digitala underhållningen konkurrerar med böcker och lärande.

– Vi tappar mer och mer av vår koncentrationsförmåga, också vi vuxna. Att läsa en bok bygger på att du kan hålla din uppmärksamhet. Så det känns ju än mer viktigt att man lyckas fånga läsarna tidigt

Filmerna ett kapitel för sig

På onsdag 6 november har filmen LasseMajas detektivbyrå: Maskoten som försvann, regisserad av Tina Mackic, premiär i Finland.

Det är den åttonde LasseMaja-filmen. Lasse och Maja har också figurerat i en julkalender i SVT 2006, och i en tv-serie som hade premiär på nu nedlagda Cmore 2020.

En flicka och en pojke står vid en sjukhussäng där en man med keps ligger.
Elma Säterhagen-Lekander är Maja och Mario Mustafa Lasse i den nya filmen LasseMajas detektivbyrå: Maskoten som försvann. Bild: SF Studios

Också karaktären Nelly Rapp har blivit såväl julkalender (2009) som två filmer (2020 samt 2023). Enligt Widmark är skriva bok och göra film två väldigt olika saker.

– Min roll är att läsa manus, lyssna på idéer om handlingen och intrigen, och komma med feedback. Men jag har levt tillräckligt länge för att förstå när jag ska släppa taget.

– Där någonstans tar filmregissörer och manusförfattarna över och då måste jag backa undan, och det har jag lärt mig att göra under åren, berättar Widmark.