Tvisten går tillbaka till år 2020, då Kimitoöns kommun uppmanade byborna att åtgärda ett rör för avloppsvatten och dagvatten.
En granne tog tag i saken och utförde reparationer för cirka 15 000 euro, varefter han skickade ut lika stora räkningar till alla andra nio grannfastigheter som använde röret. Det blev en räkning på cirka 1 389 euro per fastighet.
De andra i byn gick ändå inte med på att betala för arbetet, eftersom man tillsammans hade hållit på att utreda hur arbetet bäst skulle göras och hade ett kostnadsförslag på det.
Grälet har under fyra år inte kunnat lösas i byn, så ärendet behandlades på torsdagen vid ett förberedelsesammanträde i tingsrätten i Åbo.
Ingen förlikning i rätten
Grannen som utfört arbetena kräver att alla 17 bybor betalar sin andel av räkningen, eftersom det är ett servitut som alla drar nytta av. Enligt Fastighetsbildningslagen är det servitutsinnehavarens skyldighet att underhålla röret.
Som andrahandsgrund framför han att byborna fått orättmätig fördel eller obehörig vinst, och som tredjehandsgrund att han måste få ersättning för att ha förhindrat en miljöskada.
Alla svarande bestrider yrkandena.
Sju av parterna hade anlitat advokat, och deras arvoden uppskattas redan nu uppgå till mer än 10 000 euro. Dessutom finns det krav på ersättning för förlorad arbetstid och reseersättning för svarande som kommit från Kimito, Åland och Helsingfors. Utgifterna börjar alltså bli högre än vad hela tvisten handlar om.
Domaren frågade om parterna kunde förlikas, så att man inte skulle behöva gå vidare med saken. En del bybor skulle ha varit beredda att betala en summa enligt det kostnadsförslag man ursprungligen haft för arbetena, men eftersom det är en lägre summa så gick grannen inte med på det.
Ärendet fortsätter nu som separata ärenden mellan grannen och varje enskild fastighetsägare.
Ett typiskt tvistemål
Tatu Hyttinen, biträdande professor i straffrätt vid Åbo universitet, säger att det är ovanligt med 17 svarande i ett och samma mål, men annars är det här ett rätt typiskt tvistemål.
– Om två parter inte kommer överens om en räkning, så finns det egentligen inget annat sätt att lösa tvisten på än att gå till domstol. Det är en rätt vi alla har i en rättsstat, säger Hyttinen.
Hyttinen påpekar att han inte känner alla delar i det här fallet, men då två eller flera parter inte lyckas lösa en tvist genom att diskutera, så finns egentligen inga andra alternativ än att lämna in en stämning hos tingsrätten.
Trots att många har en hemförsäkring med rättsskydd finns det risk för att utgifterna blir höga. Inom civilrätten har vi en tradition att den förlorande parten betalar den vinnande partens rättegångskostnader.
– Rättegångskostnaderna blir lätt högre än den summa man grälar om, säger Hyttinen.