– Skattebetalarna i Västnyland löper nog en uppenbar risk att de måste betala mera för tågtrafiken på kustbanan ifall hela västbanan byggs, säger Raseborgs stadsdirektör Petra Theman.
Hon är ordförande i den så kallade kustbanegruppen, där Raseborg, Hangö, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt är medlemmar. Om den nya västbanan mellan Helsingfors och Åbo byggs i sin helhet riskerar alla de här kommunerna att dra en nitlott.
Fjärrtågen försvinner?
VR har redan skissat på olika scenarier för den framtida tågtrafiken mellan Helsingfors och Åbo, med eller utan den nya västbanan.
Den snabba fjärrtrafiken, som sköts med Intercity- och Pendolinotåg mellan Helsingfors och Åbo, är i nuläget lönsam. Biljettintäkterna täcker alltså kostnaderna för trafiken.
Om den nya västbanan byggs i sin helhet räknar VR med att största delen, eller rentav alla fjärrtåg börjar använda den.
På kustbanan skulle det då uppstå mer utrymme för regionaltåg som stannar på fler stationer, och fler direkta tågturer från Helsingfors ända till Hangö.
– Jag tror att de här tankarna om nya rutter i sig är bra, vi vill ju se mer trafik på kustbanan mellan Hangö och Helsingfors, men man får inte för den skull glömma bort fjärrtågstrafiken där Karis är en knutpunkt, säger Petra Theman.
Kostnaderna oklara
VR understryker att det handlar om hypotetiska scenarier i det här skedet. Förhandlingarna om västbanan stampar på stället och inga beslut har fattats.
Västbanan skulle i alla fall skapa bättre förutsättningar för persontrafik också på banavsnittet mellan Karis och Hyvinge, som i dag saknar persontrafik helt och hållet.
Riksdagsledamot Henrik Wickström (SFP) från Ingå ser vissa fördelar, men är inte helt övertygad.
– Det finns också en del positiva utvecklingar i hur VR ser på tågtrafiken, men jag tror att den största oron ur västnyländskt perspektiv handlar just om den ekonomiska helheten, säger Wickström.
Tätare regional- eller närtågstrafik kunde innebära fler tågpendlare, men kostnaderna är ett frågetecken.
Allt tyder på att antingen staten eller kommunerna skulle behöva subventionera trafiken. I värsta fall kan resultatet bli sämre tågförbindelser men högre kostnader.
– Under de närmaste åren får vi klarhet i hur mycket kommunerna måste betala för eventuell närtågstrafik, säger Wickström.
Reparationsbehovet finns kvar
Här infinner sig också frågan hur pengarna ska räcka till för underhåll och reparationer på alla banavsnitt.
Regeringen har nu öronmärkt 80 miljoner euro för reparationer på kustbanan. Här ingår plattformsarbeten i Kyrkslätt, Sjundeå och Ingå, tunnelreparationer och säkerhetssystem.
Under nästa regeringsperiod behövs ytterligare reparationer för omkring 90 miljoner euro, enligt Trafikledsverket.